Nyligen satte kommunen upp en så kallad påsholk i Strängnäs och inom kort kommer en även till Mariefred. Förhoppningen är att påsholkarna ska minska nedskräpningen på allmänna platser där många rör sig.
I en lekpark i Strängnäs har kommunen satt upp en påsholk som man beställt från stiftelsen Håll Sverige rent. Även på torget i Mariefred kommer det att sättas upp en påsholk inom kort. Påsholkarna ser ut som brevlådor i trä och innehåller plastpåsar som man kan använda för att plocka med sig antingen sitt eget skräp eller skräp efter någon annan.
Nedskräpning är ett stort problem i samhället och för att uppmuntra, uppmana och förenkla har stiftelsen Håll Sverige rent gjort det möjligt att dela ut soppåsar till allmänheten för att på så sätt bidra till ökad plockning av skräp.
Josefin Krakowski jobbar som utredare för avfall, återvinning & återbruk på Teknik- och servicekontoret på Strängnäs Kommun. Hon berättar att man haft ett nedskräpningsfokus under sommaren, där man har gjort skräpmätningar i Strängnäs samt på några av stadens badplatser.
Skräpmätningar som har gjorts visar hur mycket och vilket slags skräp det finns samt var det kommer ifrån. Utifrån resultatet kommer vissa åtgärder att göras och statistiken är ett sätt att kunna följa upp om åtgärderna fungerar.
- Påsholkarna valde vi att sätta upp redan nu, på två av de platser där de behövs till att börja med, säger Josefin.
En del av Strängnäs kommuns mål för Agenda 2030 är att minska nedskräpningen.
- Genom att minska nedskräpningen är vi ett steg närmare att nå våra miljömål och Agenda 2030, säger Josefin. Påsholken uppmuntrar folk att ta med sig sitt eget skräp eller att plocka skräpet de ser runt omkring sig på platsen. Det är också ett sätt att visa att man bryr sig om sin omgivning och vill hålla det rent och snyggt.
På vissa platser där det är många besökare blir det lätt nedskräpning och Josefin berättar att en påsholk kan vara ett sätt att minska nedskräpningen.
- Att sätta upp en påsholk är en form av nudging. Det är en metod som används för att förändra beteenden och göra det lättare att göra det rätt. Det innebär att människor får en liten knuff i rätt riktning.
Påsholkarna har visat sig vara en mycket positiv uppfinning. Vid en pilotstudie på Bergslagsleden tyckte hela 98 procent att holkarna var ett bra sätt för att minska nedskräpningen. 48 procent hade tagit en påse och av dem hade 60 procent använt påsen till eget skräp och 40 procent till att plocka upp andras skräp. Liknande projekt i andra länder har lett till 60 procent mindre skräp.
Den 16 september är det dags för den stora skräpplockardagen som varje år lockar tusentals barn, unga och vuxna till att plocka skräp i natur och hav. I skrivande stund har nästan 59 000 personer anmält sitt intresse till den här dagen. Påsholkarna är dock en del av ett större projekt och planen är att de ska sitta kvar även framöver.
- Påsholkarna får sitta kvar uppe, säger Josefin. Men vi kommer att fylla på med andra påsar då risken är att påsarna slängs som de är, i stället för att skräpet sorteras i rätt påse beroende på vilket skräp det är.
Under Håll Sverige rent-dagen kommer Strängnäs kommun att vara på plats för att bidra med skräpplockartänger och man kommer även att anordna en skräpplockartävling. Man uppmuntrar folk till att gå ut och plocka skräp, men ser gärna att de tar med sig egna påsar – och förhoppningsvis även sorterar.
