Skoljoggen växer när även förskolor får delta 

Publicerad 14 september, 2023 – av Jennifer Lundkvist
Idrottslärare Carina försökte skapa så många olika aktiviteter som möjligt för att passa olika behov och intressen. Alla elever gör vad de kan efter sin förmåga.

Den 14 september var det dags för Sverige största rörelseevenemang för barn och unga, Skoljoggen, som arrangerade första gången 1982. Nytt för i år var att även förskolor fick delta. 

Hundratusentals barn och unga deltar varje år i Skoljoggen, ett arrangemang som Skolidrottsförbundet tagit fram för att engagera skolor och bidra till ökad rörelse. Skolidrottsförbundet har kämpat för alla barns rätt till rörelse sedan 1916 och startade därför Skoljoggen redan 1982. Förra året deltog över 1 400 skolor runt om i landet och fler än 300 000 barn i olika åldrar. 

I år har man utökat spannet så att även förskolor kan vara med. Det gör att det numera är till för elever från förskoleklass till årskurs tre på gymnasiet som alla kan delta på sina villkor. Man kan springa, lunka, gå, rulla eller jogga beroende på vilka förutsättningar man har. Skoljoggen är ingen tävling utan en manifestation för rörelseglädje. 

-  Det är jättekul att se att flera förskolor har anmält sig och att rörelsefesten bli ännu större med de allra minsta, säger Jonas Leth, generalsekreterare på Skolidrottsförbundet. Här spelar inte ålder någon roll, alla deltar på sina egna villkor. 

Det officiella datumet för Skoljoggen var den 14 september, men varje skola väljer själv det datum och det arrangemang som passar bäst. Det är ett stort nationellt evenemang som till och med har en egen pepplåt. Låten Vi är vinnare är skriven och framförd av artisten Sami Rekik, som är ena halvan av musikgruppen Medina. 

-  Efter fyra decennier av Skoljoggen har man sett många olika arrangemang, allt från skolor som arrangerar på fjäll, till rullstolsrace, och nu även kryplopp när förskolorna är med och rör på sig – och alla sätt är rätt, säger Jonas. 

Evenemanget är unikt och är till för att manifestera rörelseglädje, gemenskap och hälsa. På de skolor där det finns en aktiv skolidrottsförening (Skol-IF) kan unga ledare och äldre elever vara med och arrangera Skoljoggen och leda de yngre. 

Förutom att göra gott för kroppen bidrar Skoljoggen också till andra goda ändamål. I samband med Skoljoggen samlas nämligen en frivillig Springslant in bland deltagande elever, skolpersonal, földrar och andra. Samtidigt som barnen får röra på sig gör de också gott för andra barn och unga. Pengarna som kommer in via Springslanten i år kommer att användas för att stötta Skolidrottsförbundet i Ukraina. 

En av de skolor som medverkade var Tosteröskolan anpassad grundskola som varit en del av Skoljoggen flera gånger tidigare. Förra året var de vidTosteröskolan men i år begav man sig till Vasavallen istället, tillsammans med Thomasskolan som är den anpassade grundskolans högstadium. Särskolan bytte den 2 juli i år namn till anpassad grundskola. 

Elever från Tosteröskolan anpassad grundskola fick tillsammans med elever från Thomasskolan genomföra olika lopp och aktiviteter på Vasavallen i Strängnäs. Det blev löpning, bollsport, rörelsebingo, gymnastik och till lunch serverades grillade hamburgare.

Dagen inleddes med att barnen fick springa, gå eller rulla så många varv som möjligt och för varje varv fick de sätta upp en klädnypa på ett snöre. Efter det väntade rörelsebingo, fotoslinga och olika gruppaktiviteter. 

-  Det ska passa så många som möjligt, säger idrottslärare Carina. Det är viktigt för våra elever för det är inte alla som har samma möjligheter som andra barn att röra på sig på fritiden, så det är roligt att vi kan ha något sådant tillsammans. 

Rektorn Florence berättar att det är roligt att se barnen ha kul och få röra på sig. 

-  Det är en riktig fest, säger hon. 

in på https://insamling.skolidrott.se och klicka dig vidare till Springslanten 2023 om du vill vara med och stötta skolidrotten i Ukraina. 

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.

Smashat strängnäs – Populärast i stan

Publicerad 3 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Topprankad tre år i rad av Burgerdudes och populärast i stan enligt Foodora.

 

 

Smashat recensioner

4,5 i snitt av 236 recensioner på Google

Adress, öppetider och företagsinformation

Adress: Trädgårdsgatan 16, 645 31 Strängnäs
Telefon: 076-004 72 23

Smashat Food AB

 

 

la carbonara trattoria

Uppdaterad 28 juli, 2026, Publicerad 24 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lite drygt två år har gått sedan bröderna Gadalla öppnade upp på Eskilsgatan 2  i april 2024.

Grundaren och ägare Mena driver stället med sin bror Beshoy. Båda har gedigen bakgrund inom restaurang.

Barchef Johan berättar om menyn där fokus ligger på de finare premiumpizzorna bakade i ugn med stenbotten.

 

Meny och priser

Kvalitetspizza bakad med stenbotten i ugn från 125kr men även pasta, Risotto och barnmeny.

Se hela menyn nedan:

 

 

Öppetider, adress och kontaktuppgifter

Eskilsgatan 2, 645 30 Strängnäs

Telefon: 073-690 5603

Öppetider:

Måndag 11:00 - 21:00
Tisdag 11:00 - 21:00
Onsdag 11:00 - 21:00
Torsdag 11:00 - 21:00
Fredag 11:00 - 22:00
Lördag 12:00 - 22:00
Söndag 12:00 - 21:00

Beställa mat och utkörning

Det går bra att ringa 073-690 5603

Mån-Tors: 11.00 - 20.45

Fre: 11.00 - 21.45

Lör: 12.00 - 21.45

Sön: 12.00 - 20.45

Även via purspot.com eller Foodora

Omdömen

En av de bättre restaurangerna i Strängnäs.

4,7 på Google med 339 recensioner

4,7 på Tripadvisor 13 omdömen

Bara 5 stjärnor på Facebook

 

 

 

Bortsprungen katt i Strängnäs

Publicerad 15 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media