Uppsägningar och stängda sjukhusbibliotek när Region Sörmland ska hejda sitt rekordstora underskott

Publicerad 27 september, 2023 – av Katrin Nilsson
Christoffer Öqvist

I början av september meddelade Region Sörmland att man kommer att lägga fram en serie förslag för att komma till rätta med det stora underskottet. Bland annat beräknar man att 700 anställda kommer sägas upp. I planerna finns redan några skarpa åtgärder, berättar regionrådet Christoffer Öqvist 

- Till exempel kommer man att stänga de tre sjukhusbiblioteken som vi har. Vi kommer att halvera antalet bibliotekarier inom regionen. Det är ett exempel där vi redan är på gång med beslut.

Sörmlands region har i dagsläget ett underskott på runt 1,2 miljarder kronor och har tidigare meddelat att det väntar besparingar med bland annat uppsägningar av runt 700 regionanställda.  

Nu har regeringen meddelat att de skjuter till 10 miljarder till kommuner och regionerna från och med 2024, vilket uppges vara en kompensation för den höga inflationsnivån. Dessutom skjuter staten till 3 miljarder i riktade statsbidrag till regionerna för samma år. 

Enligt Christoffer Öqvist kommer det dock inte att påverka det sparpaket som Region Sörmland lade fram i början av september. De styrande i regionen bedömer inte, som det ser ut nu, att summan kommer att vara tillräckligt stor för att förändra behovet av nedskärningar. 

- Vi har gjort en grov beräkning och tror att det blir mellan 150 och 200 miljoner till Sörmland totalt. Det kommer inte att förändra något som det ser ut i dagsläget. Det handlingsprogram som är antaget är det vi kommer att arbeta vidare med. 

Sparpaketet som de styrande i Region Sörmland nu ska genomföra innebär bland annat att man går tillbaka till antalet personal man hade 2019, frysta politikerarvoden, ingen uppräkning av budgetramar, och att man uppnår rationellare användning av lokaler och effektivare verksamhet. 

Samtliga 21 regioner har idag underskott. Vilka neddragningar och uppsägningar som totalt kommer att göras är inte klart och inom kommunsektorn är oron stor för vad det kommer att betyda för verksamheten.  

SKR (Statens kommuner och regioner) beskriver i en debattartikel 8 september hur den ekonomiska situationen i kombination med ett försämrat säkerhetsläge påverkar människor idag.  

”Då blir stabiliteten i skolan, vården och omsorgen viktigare än någonsin. Regeringen behöver ta sitt ansvar för att undvika nedskärningar så långt det är möjligt för att välfärden ska klara krisen och stå stark för framtiden. En stark välfärd behövs i en orolig tid.” 

Det statsbidrag som just nu aviserats menar SKR är otillräckligt för att komma till rätta med det underskott som samtliga 21 regioner har idag.  

”Det tuffa ekonomiska läget för kommuner och regioner till följd av den höga inflationen har redan gjort att kommuner och regioner vidtar åtgärder i form av effektiviseringar och besparingar. Det kommer behövas även framöver.” (SKR 15 september) 

Christoffer säger att de styrande i Region Sörmland generellt sett har ambitionen att göra uppsägningar så långt ifrån patienterna som möjligt. 

- Man kommer att titta på chefer och administratörer, personal som inte jobbar patientnära. Lite slarvigt uttryckt, så långt ifrån vita rockar som möjligt. 

Nedskärningarna kommer att ske på alla områden inom hela regionen, vilket förutom sjukvården är bland annat kultur och regional utveckling, kollektivtrafik, skola och utbildning. 

- Hela region Sörmland ska ju bidra till att vi får ordning på vår ekonomi. Sedan kommer det vara fokus på icke lagstadgad verksamhet. 

Under resten av året kommer man nu göra undersökningar för att sedan kunna genomföra besparingsåtgärderna under 2024. 

- Vi räknar med att utredningarna är klara före årsskiftet, så vi kan sätta igång med arbetet och omstruktureringarna i början av nästa år, säger Christoffer. 

Under arbetet kommer de att titta på var personaltätheten ökat. Enligt planen ska man komma ned till 2019 års nivå, men enligt Christoffer är det inte så enkelt att de som blivit anställda de senaste åren kommer att få sluta.  

- Även om du är nyligen anställd kan det finnas anledningar till att du ska vara kvar och en annan tjänst ska försvinna. 

Den styrande majoriteten har fått kritik från bland annat Socialdemokraterna för att de inte agerat tidigare när de märkte att man hade ett stort underskott. Christoffer Öqvist menar att de vidtog åtgärder redan när de tillträdde. 

- Redan i början av förra året införde vi oberoende av hyrsköterskor och gjorde en stor rekryteringsinsats då vi försökte anställa sköterskor istället. Det projektet har fallit väl ut.  

Man var dock inte lika framgångsrika när man försökte komma till rätta med hyrläkarna.  

- Tyvärr har hyrläkarsidan dragit iväg istället, så netto kostar ”hyr” ändå mer än vad det borde göra. Men det är nästa steg nu, att gå vidare så vi blir oberoende av hyrläkare.  

Det har också införts besparingar vad gäller bland annat representation.  

- Vi införde allmän återhållsamhet vad gäller externa konferenser och utbildningar.  

Att man ändå idag ligger 1,2 miljarder back beror enligt Christoffer Öqvist framför allt på två saker.  

- Vi har ju stora pensionsåtaganden framför allt i år och nästa år. Det är ju ungefär 750 miljoner utav underskottet. Sedan är det 375 miljoner mindre statsbidrag i år jämfört med förra året. 

En lösning för regionen skulle kunna vara att höja skatten, men det är inte aktuellt för de styrande just nu, menar Christoffer.  

- Vi säger inte att skatten aldrig kommer att höjas i region Sörmland, men innan vi har gjort allt vi kan för att bli effektivare är det inte aktuellt att höja skatten.  

Varför är regionala nyheter oumbärliga?

Uppdaterad 7 augusti, 2026, Publicerad 6 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lokala nyheter spelar en helt avgörande roll för samhällen runt om i Sverige, eftersom de bidrar till att invånarna kan hålla sig informerade om händelser och beslut som direkt berör deras vardag. De ger invånarna möjlighet att förstå vad som händer i deras närområde, från kommunala beslut och infrastrukturprojekt till kulturella evenemang och skolverksamhet. Utan tillgång till regional rapportering riskerar medborgare att helt missa viktig och ofta avgörande information som direkt påverkar deras vardag, exempelvis beslut om skolor, vård och lokal infrastruktur i deras närområde. Lokaljournalistiken behövs mer än någonsin för att fylla luckor som riksmedier lämnar. Regionala nyhetsredaktioner agerar som demokratiska vakthundar genom att granska lokalpolitiker och lyfta frågor som berör invånarna.

Många lokala aktörer - föreningar, småföretag och offentliga institutioner - är beroende av en fungerande digital infrastruktur för att nå ut med sitt budskap. Att etablera en egen webbplats kräver flera steg, och för den som vill köpa domän finns det numera tydliga guider som förenklar processen. Ett eget domännamn ger trovärdighet och gör det lättare för lokalsamhället att hitta rätt information, oavsett om det gäller en idrottsförening eller en lokal nyhetskanal.

Lokal journalistik som demokratisk grundpelare

Granskning av kommunala beslut och samhällsplanering

Att granska kommunalpolitiken är en av de viktigaste uppgifterna för regionala nyhetsredaktioner. Beslut om bostäder, trafik, skolor och äldreomsorg fattas lokalt men påverkar direkt tusentals invånare. Utan journalister som bevakar fullmäktigemöten, intervjuar ansvariga tjänstemän och ställer kritiska frågor riskerar beslutsfattare att agera utan insyn. I mindre kommuner blir lokaltidningen ofta den enda källan till oberoende granskning.

Ett konkret exempel är hur samhällsplanering påverkar invånare i små orter. När ett stort byggprojekt planeras nära ett bostadsområde är det den regionala redaktionen som först rapporterar om konsekvenserna. Vi har tidigare belyst hur lokala byggprojekt kan dra ut på tiden och skapa debatt bland boende, som i fallet med den försenade starten för Läggesta park. Sådana rapporter visar att lokaljournalistik fyller en funktion som ingen annan aktör kan ersätta.

Medborgarengagemang och lokal identitet

Regionala nyheter bidrar också till att stärka den lokala identiteten och samhörigheten bland invånarna. När invånare regelbundet läser om händelser och skeenden som utspelar sig i deras eget närsamhälle skapas en stark känsla av tillhörighet, gemenskap och delaktighet som binder människor samman. Det handlar inte bara om politik och infrastruktur, utan även om kultur, idrott och ideellt arbete. En lokal konsertrecension, ett reportage om en skolklass som med engagemang och kreativitet har genomfört ett miljöprojekt i sitt närområde, eller en artikel om en förening som outtröttligt samlar in pengar till ett välgörande ändamål, bygger starka och meningsfulla band mellan människor i samhället. Dessa faktorer visar hur regionala nyheter stärker medborgarengagemanget:

  1. Invånare som regelbundet följer lokal nyhetsrapportering röstar oftare i kommunalval.
  2. Lokala nyheter lyfter röster som sällan hörs i riksmedia, som landsbygdsföretagare och ideella ledare.
  3. Rapportering om lokala initiativ inspirerar andra att starta egna projekt eller engagera sig.
  4. Kommentarsfunktionen på lokala artiklar skapar en digital mötesplats för samhällsdebatt.
  5. Barn som ser sitt samhälle i media utvecklar starkare ansvar för hembygden.

Kulturella händelser spelar en särskild roll i detta sammanhang. Lokala medier lyfter fram allt från musikevenemang till solidaritetsaktioner, som exempelvis stödkonserten för Ukraina som hölls i Mariefreds kyrka. Genom att berätta om sådana initiativ uppmuntras fler att delta och bidra till gemenskapens sammanhållning.

Utmaningar och möjligheter för den lokala nyhetsbevakningen

Ekonomiska förutsättningar i en föränderlig mediebransch

Den svenska mediebranschen står inför stora och betydande utmaningar under året 2026. Annonsintäkterna har sedan lång tid tillbaka flyttat till digitala plattformar som ägs av internationella teknikföretag. Många lokaltidningar har krympt sina redaktioner, och vissa kommuner saknar nu regelbunden journalistisk bevakning. Begreppet "vita fläckar", som har blivit alltmer vedertaget i den offentliga debatten, används för att beskriva dessa geografiska områden där journalistisk närvaro i praktiken har upphört, och det växande problemet har under de senaste åren uppmärksammats av både statliga myndigheter och branschorganisationer som betonar vikten av en fungerande lokal mediebevakning.

Trots de ekonomiska svårigheter som under de senaste åren har drabbat mediebranschen i stort, och som i synnerhet har påverkat lokala och regionala redaktioner på ett kännbart sätt, finns det ändå flera tydliga ljuspunkter som ger anledning till en försiktig optimism inför framtiden. Statliga mediestöd har i hög grad bidragit till att flera mindre redaktioner runt om i landet kunnat överleva den tuffa marknaden, och samtidigt visar nya digitala affärsmodeller med innovativa prenumerationslösningar alltmer lovande resultat. Läsare som inser vikten av lokal journalistisk granskning är ofta villiga att betala för kvalitativt nyhetsinnehåll. Dessutom har strategiska samarbeten mellan olika redaktioner runt om i landet skapat värdefulla möjligheter att dela både journalistiska och tekniska resurser utan att för den skull förlora den viktiga lokala förankringen som läsarna värdesätter.

För den som vill följa hur svensk lokaljournalistik utvecklas ger SVT:s lokala nyhetsbevakning en bred överblick av vad som händer i landets olika regioner. Denna typ av rapportering kompletterar de mindre tidningarnas arbete och visar bredden i det svenska medielandskapet.

Digitaliseringens påverkan på lokal rapportering

Digitaliseringen har i grunden förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken. Sociala medier möjliggör snabbare nyhetsspridning än någonsin, men skapar samtidigt utmaningar kring källkritik och informationskvalitet. Rykten och felaktig information kan spridas i lokala grupper på sociala plattformar innan journalister hinner verifiera uppgifterna. Professionella lokala redaktioner fyller en oersättlig funktion här.

Samtidigt öppnar den digitala utvecklingen, som under de senaste åren har accelererat i en takt som få hade kunnat förutse, helt nya dörrar för lokala medier, vilket innebär att redaktioner nu har tillgång till verktyg och plattformar som tidigare var förbehållna större aktörer med betydligt mer resurser. Lokala medier har nu möjlighet att nå läsare som sedan länge flyttat från orten men som trots det geografiska avståndet fortfarande vill hålla sig löpande uppdaterade om händelser och förändringar i sitt gamla hemsamhälle. Poddar, nyhetsbrev och videoformat ger redaktionerna mångsidiga verktyg som gör det möjligt att berätta lokala historier på betydligt fler och mer engagerande sätt än vad traditionella artiklar ensamma kan erbjuda. Även små redaktioner kan bygga en lojal och engagerad publik genom att använda dessa format. Aktörer som STRATO nämns ibland i sammanhang där lokala organisationer och föreningar aktivt söker pålitliga tekniska lösningar för sina digitala webbsatsningar, men det som i slutändan förblir helt avgörande är att innehållet produceras av kunniga och erfarna journalister med stark förankring i det lokala samhället.

Varför varje lokal röst räknas

Regional nyhetsbevakning handlar i grunden om demokrati. Med tillgång till pålitlig lokal information kan medborgare fatta välgrundade beslut, engagera sig i samhällsfrågor och utkräva ansvar av sina förtroendevalda. Utan lokal bevakning sker maktutövning i det tysta och klyftan till invånarna växer. I ett land som Sverige, där det kommunala självstyret har en lång och djupt rotad tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka, är den lokala journalistikens roll inte bara praktisk utan även djupt principiell för det demokratiska samhällets funktion.

Att aktivt stödja sin lokala nyhetsredaktion - genom att prenumerera, tipsa om viktiga händelser i närområdet eller dela artiklar med andra - är ett konkret och meningsfullt sätt att bidra till ett levande demokratiskt samhälle. Varje lokalt reportage, granskning och intervju stärker samhällets gemensamma kunskapsbas. Regionala nyheter är inte bara ett komplement till den nationella rapporteringen. De är en grundläggande del av informationsflödet som håller samhällen samman och stärker medborgarna.

Smashat strängnäs – Populärast i stan

Publicerad 3 augusti, 2026 – av Öfre Slotts Media

Topprankad tre år i rad av Burgerdudes och populärast i stan enligt Foodora.

 

 

Smashat recensioner

4,5 i snitt av 236 recensioner på Google

Adress, öppetider och företagsinformation

Adress: Trädgårdsgatan 16, 645 31 Strängnäs
Telefon: 076-004 72 23

Smashat Food AB

 

 

la carbonara trattoria

Uppdaterad 28 juli, 2026, Publicerad 24 juli, 2026 – av Öfre Slotts Media

Lite drygt två år har gått sedan bröderna Gadalla öppnade upp på Eskilsgatan 2  i april 2024.

Grundaren och ägare Mena driver stället med sin bror Beshoy. Båda har gedigen bakgrund inom restaurang.

Barchef Johan berättar om menyn där fokus ligger på de finare premiumpizzorna bakade i ugn med stenbotten.

 

Meny och priser

Kvalitetspizza bakad med stenbotten i ugn från 125kr men även pasta, Risotto och barnmeny.

Se hela menyn nedan:

 

 

Öppetider, adress och kontaktuppgifter

Eskilsgatan 2, 645 30 Strängnäs

Telefon: 073-690 5603

Öppetider:

Måndag 11:00 - 21:00
Tisdag 11:00 - 21:00
Onsdag 11:00 - 21:00
Torsdag 11:00 - 21:00
Fredag 11:00 - 22:00
Lördag 12:00 - 22:00
Söndag 12:00 - 21:00

Beställa mat och utkörning

Det går bra att ringa 073-690 5603

Mån-Tors: 11.00 - 20.45

Fre: 11.00 - 21.45

Lör: 12.00 - 21.45

Sön: 12.00 - 20.45

Även via purspot.com eller Foodora

Omdömen

En av de bättre restaurangerna i Strängnäs.

4,7 på Google med 339 recensioner

4,7 på Tripadvisor 13 omdömen

Bara 5 stjärnor på Facebook