De svenska jultraditionerna är många, men många pekar inte precis på en hållbar livsstil. En ny studie pekar dock på att sörmlänningar funderar på vilken inverkan julen har på vår planet. När det gäller julklappar är lång livslängd på klappen det viktigaste. Även om det traditionella “köttiga” julbordet är en cementerad tradition utmanar framförallt en yngre generation med vegetariska och mer klimatsmarta alternativ.
Julklappar är ett av de områden där det finns mycket att förbättra när det gäller hållbarhet. Här svarar 41% av sörmlänningarna att de inte alls tänker på en julklapps klimatavtryck. Men bland de sex av tio sörmlänningar som har hållbarhet i fokus under julhandeln uppger 29% att de håller koll på om gåvan har lång livslängd och 19% tittar särskilt om gåvan är producerad med hållbart material. Detta visar en undersökning som är gjord av YouGov på uppdrag av PresentBolaget, Skandinaviens största leverantör av företagsjulklappar.
Unga tänker mer på hållbara julklappar än äldre
Bland svenskarna är det framför allt unga under 35 år som håller koll på klimatavtrycket när de köper julklappar. Här svarar 28 % av de tillfrågade att de inte alls tänker på klimatavtrycket när de köper julklappar. Motsvarande siffra för de över 65 år är 39%.
– Fler och fler kunder efterfrågar mer hållbara material och socialt ansvar, säger Nikolai Kiim som är grundare av PresentBolaget. Vi utvecklar kontinuerligt fler presenter av återvunnet material och med fokus på hållbarhet och återanvändbarhet. Samtidigt används ett ökande antal presentkort för att till exempel köpa trädplantering. Det är så pass mycket att vi i jul hoppas kunna nå en miljon planterade träd sedan vi startade.
Julbordet fortfarande en traditionell klimatbov
Undersökningen berättar också lite om sörmlänningarnas matvanor vid jul, och även här finns det lite att berätta om klimatavtrycket. Till stor del är det fortfarande julskinka (74%), köttbullar (74%) och prinskorv (66%) som är dominerande när man frågar vad som ska stå på julbordet.
Andra klassiker på topplistan är inlagd sill (62%), Janssons frestelse (59%), rödbetssallad (50%), gravad lax (46%), risgrynsgröt (38%), rökt lax (47%), kål (grön, röd eller brun) (32%) och dopp i grytan (16%)
Traditionsexperten Mattias Axelsson menar att vårt köttiga julbord är en länk till våra förfäder.
Ny trend i Södermanland – vegetarisk julmat med lägre klimatavtryck
Traditionella julrätter har vanligtvis ett betydande klimatavtryck. Här finns utrymme för nytänkande och nya traditioner. 36% av sörmlänningarna äter redan eller kan överväga att äta mer klimatvänlig mat, t ex vegetariskt på julafton. Sett till hela riket är kvinnor (51%) mer benägna att testa vego jämfört med män (34%) men de mest benägna är unga i åldern 18-34 där 56% säger att de kan tänka sig ett klimatvänligare julbord.
Detta klimatinitiativ ratas dock av danskarna och norrmännen där endast 21 respektive 22 procent kan tänka sig klimatsmartare julmat.
