– Vi gillar att renovera hus som andra inte tror går att rädda. Det är det roligaste av allt!

Det är en solig onsdag i mitten av oktober och på kontoret i Gula industrihuset i Stallarholmen sitter Andreas och Birgitta Jöhnemark. Andreas startade byggfirman som bär hans namn i början av 1990-talet och Birgitta kom in i bilden på riktigt 2018. Fram tills dess hade hon jobbat med annat, men tröttnat på att pendla och känna sig bunden.

– Dessutom behövdes det hjälp med administrationen på firman, så beslutet var enkelt, säger hon.

Jöhnemarks räds inte mycket. Där andra firmor backar och tycker renovering eller ombyggnation är för komplicerat ställer de upp. Andreas ler.

– Ju större utmaning, desto roligare. I våras var ett av våra projekt med i Tv4, Grand Designs Sverige-Renoveringar avsnitt 4. Där byggde vi till och, tillsammans med ägaren, renoverade ett fattighus med anor från 1600-talet.   

De flesta uppdragen som Jöhnemarks tar sig an är i närområdet. Ibland kommer kunderna från Stockholm eller Eskilstuna, men då har de oftast en anknytning till området runt Stallarholmen. En sommarstuga som Andreas och hans kollegor renoverat till kundens belåtenhet kan betyda ett jobb med en villa eller lägenhet i till exempel Stockholm. 

– Det är spännande att jobba i storstäderna också, men helst vill vi vara i Strängnäs kommun och i dess närhet. Att slippa pendla är ett sätt att värna vår miljö och spar tid för personalen, säger Birgitta.

När firman var som störst fanns det knappt 20 personer på lönelistan, men numera är de hälften så många. Det säger paret beror på en vilja att skala ner lite, att jobba i en lugnare takt och ha en bättre överblick. De tar sig an vilka uppdrag som helst även om renovering av gamla hus är det roligaste. Där andra föreslår en rivning av det gamla huset och sedan en nybyggnation brukar Andreas istället föreslå en renovering. Ett gammalt hus själ går aldrig att ersätta och är viktig att försöka bevara.

– Även om det ibland är enklare att riva och bygga nytt vill vi oftast försöka bevara det gamla.

Det är viktigt att en renovering görs försiktigt och att eventuella utbyggnader eller ombyggnationer hanteras varsamt. Även om det mesta görs av Jöhnemarks anlitas lokala underentreprenörer såsom elektriker och rörmokare. 

Ett ofta förekommande uppdrag för Jöhnemarks firma är en sommarstuga som ska göras om till en permanentbostad. Särskilt under pandemiåren var det många som flyttade till sina stugor för att komma undan folksamlingar och hålla sig friska. Även om den perioden är över fortsätter trenden att göra om sommarstugor till året-runt-bostäder. 

– Men vi renoverar också större gårdsbyggnader och villor och vi bygger nya lösvirkeshus varje år. 

Familjen bor själv i ett vackert gammalt 1700-talshus i Stallarholmen. De trivs utmärkt i omgivningarna och har inga tankar på att flytta. Fram till 2005 hade de kontoret hemma, men sedan dess hyr de lokaler på ovanvåningen i Gula industrihuset och särskilt Andreas tycker det känns bra att kunna skilja på jobb och fritid på ett enklare sätt.

– Att stänga dörren här när man slutat jobba och gå hem och tänka på annat är väldigt skönt, säger han.

Flera av firmans anställda har börjat som lärlingar och sedan stannat kvar som anställda. Även parets egen son arbetar i företaget sedan några år tillbaka och det gäng som nu kallar sig Jöhnemarks byggfirma är en grupp killar med bred kompetens som trivs tillsammans. Andreas och Birgitta är nöjda med hur utvecklingen varit.

– Vi trivs väldigt bra där vi är nu. Vi har många nöjda kunder och lagom mycket att göra, avslutar Andreas. 

Birgitta lägger till.

– Samtidigt välkomnar vi nya kunder och fler uppdrag. Alla är välkomna att kontakta oss.

/Anna Löfving

Flera gånger tidigare har MT/Måsen plockat upp gamla historier från Mariefred berättade av Sigge Nordahl och illustrerade av Harry Karlsson. Dagens historia är hämtad ur häftet ”Mariefredsfigurer i helg och söcken” och författaren skriver själv i förordet: ”Från skuggornas värld dra några av de gestalter förbi, som förr varit verksamma i vår stad.”

Dagens berättelse har den långa titeln ”När ’Fina i Fågelsångens’ ko rumsterade i Setterholms skoaffär.” Denna dramatiska händelse utspelade sig strax före första världskriget, alltså i början av 1900-talet. Livet flöt lugnt och fridfullt i den lilla staden Mariefred, men nere vid sjöstranden var det den här dagen livligt. Det var tvättgummorna som klappade kläder nere vid bryggan och använde då ett särskilt klappträ för att slå ut tvättvattnet ur kläderna. Ofta berättar Nordahl episoder med tidstypiska detaljer för att sena tiders barn ska få en bild av forna tiders Mariefred. Småpojkar, ”barfotatassar”  lekte med sina segelbåtar och idyllen verkade total – även om kvinnornas arbete naturligtvis var mycket tungt.

Inne i centrum av staden var det inte lugnt och detta ståhej berodde på Fina Karlssons ko, som den här dagen var sugen på lite äventyr. Fina och kon bodde ute vid Fågelsången och för det mesta var kon nöjd med att gå och beta vid stranden där, men just den här dagen hade hon gripits av leda och ville utöka sitt revir. ”Upptäckarglädjen har ju i alla tider stimulerat både människor och djur, det vet man”, skriver Nordahl. När kon kom fram till fattigstugan, som fanns på den tiden och låg till höger om Djurgårdsporten – i närheten av den så kallade "Vita skolan”, började småpojkarna jaga henne ”och Finas ko fick ett nervsammanbrott”. Hon rusade upp mot Kihlboms garveri – ett för en ko farligt ställe. Många kohudar hade Kihlbom garvat i sina dagar, men det visste nog inte kossan.

Hon fortsatte Vattugatan upp men fick hejda sig vid Mari Mihis rådhustrappa och hamnade på torget, där Idas slaktarbod fanns – ännu ett farligt ställe, eftersom hon ofta sålde kokött. Pojkarna var efter kon hela tiden och stressade henne. Men plötsligt såg hon räddningen. Där låg Setterholms skoaffär och skomakarverkstad. Dörren var öppen och hon rusade in och nu blev det ”en villervalla utan like”. Hon fick upp dörren till skomakarverkstaden där gubben Holmér och skomakare Eriksson satt och lagade skor i godan ro. ”Hon knuffade ner lästhyllor, bord och stolar, vände runt på pliggdosor och blötbaljor, och nu vart den sista villan värre än den första.” Till slut lyckades ändå karlarna få ut henne på bakgården och poliser tillkallades. En av dem försökte fånga kon genom att kasta lasso kring kohornen, men han ”var rakt ingen cow-boys” och misslyckades. Till slut kom en lugn och sansad människa som förstod sig på kossor och hon lät sig snällt bindas  ”och färden ställdes åter till de mera rogivande betesmarkerna ute vid Fågelsången”.

När Sigge Nordahl skriver sina berättelser från Mariefred får läsaren samtidigt en bra bild av livet i staden – så annorlunda på den tiden. Vi får en berättelse om fotogenlampans intåg, som var en stor händelse. I en annan bjuds vi in i dåtidens fattigstuga och en tredje berättar om den traditionella julslakten. Mariefreds siste gravare får några sidor i häftet, och några andra upptas av historien om författarens egen hund som ”umgicks med borgmästare Mari-Mihi”. Berättelsen om ”Lykttändare Eklund” avslutar detta häftet som illustrerats av den kände Mariefredsbon Harry Karlsson.

/Birgitta Löfving

Pannan är renoverad och rederiet satsar på en ny säsong för s/s Mariefred. Om allt är godkänt efter de sista kontrollerna av pannan och provkörningarna kommer Maja till Mariefred på Ångans dag 6 juni.

MT/Måsen träffar Lars Berglöf, ordförande för rederiet Gripsholms-Mariefreds Ångfartygsaktiebolag (GMÅA) på Älvsjömässan, där Stiftelsen skärgårdsbåten deltar på Allt för sjön. Här har han nöjet att berätta för alla engagerade mässbesökare att man räknar med att s/s Mariefred kör i sommar. - Det är en lättnad. Jag tyckte det var fruktansvärt tråkigt när det tog stopp förra året just när allt såg så bra ut.

Till montern på ”Allt för sjön” kommer båtintresserade från hela landet.

- Folk blir glada över det stora arbetet som gjorts på s/s Mariefred.

Som MT/Måsen tidigare skrivit om inträffade i slutet av juni 2025 ett läckage i ångpannan på s/s Mariefred. Kontrollorganet Kiwa konstaterade att flera av tuberna läckte och bedömde att orsaken var en torrkokning.

Kiwa rekommenderade rederiet att man skulle byta samtliga tuber. ”När pannan är tom på tuber kan undersökning av flamugnar, eldrör och frontgavelplåt utföras för att kontrollera torrkokningens effekter på materialen.” (Kiwas kontrollrapport 15 juli)

Rederiet följde rekommendationen och bytte alla tuberna för att inte riskera nya problem, förklarar Lars.

- Det har gått bra med reparationerna och de nya tuberna är på plats.

Pannan var i oväntat bra skick.

- Det visste vi inte innan, men den fick klart godkänt. Nu vågar vi satsa på att fortsätta trafiken.

Under reparationerna har s/s Mariefred legat på Beckholmen. För arbetet har rederiet anlitat Tomas Blomström som är rutinerad och ansedd i branschen, berättar Hannu Lehmus, ledamot i GMÅA och ordförande för Föreningen ångfartyget Mariefreds Vänner

- Tomas har gjort ett fantastiskt jobb och kommer också fortsatt vara teknikansvarig på båten samt hjälpa till med personalrekryteringar.

Efter torrkokningen tillsatte rederiet en utredningsman som lämnat en rapport.

- Man skulle tänka sig att det är en incidentgranskning. Men uppdraget var att titta på hur hela organisationen kring rederiet fungerar. Utifrån rapporten har vi också dedikerat ytterligare personal för att arbeta med säkerhetsfrågor, förklarar Hannu.

Primärt på en ångbåt är att bevaka vattennivån i pannan. Nu vill rederiet som en säkerhetsåtgärd montera in en tredje nivåmätare med larmfunktion.

- Det skulle bli som en väckarklocka helt enkelt, som larmar ifall vattennivån blir för låg.

Förra året tillsattes också en ny VD, Nils Cronholm ersatte Kjell Nordeman. Det var enligt Hannu ett beslut från rederiet och ett önskemål från huvudägaren KG Knutsson.

- Rapporten visar inte att vi måste byta VD.

Kostnaderna för reparationerna landade på cirka 1,5 miljoner, vilket man har säkrat pengar för. Men på samma gång är man nu i visst behov av tillskott för den fortsatta driften, berättar Hannu.

- Vi kommer att göra ett upprop för att ge människor möjlighet att bidra med medel.

På s/s Mariefreds hemsida finns nu en preliminär turlista för turerna mellan Mariefred och Stockholm med start 6 juni och avslutning 2 augusti. Premiärturen är tänkt att bli på Skärgårdsbåtens dag 3 juni.

- Det är några dagar färre än vi planerade förra året, berättar Lars Berglöf.

Om allt är som det ska med båten blir det inom kort städning och vårrustning, förklarar han.

- Jag ser fram emot den här sommarsäsongen.

/Katrin Nilsson

Spel på nätcasino är något som engagerar många svenskar i dagens tider. Det är dock skillnad på casino och casino. Betydelsen av att välja ett casino som innehar svensk licens har aldrig varit större.

Den svenska spelmarknaden reglerades 2019. Alla aktörer på den svenska marknaden - oavsett om det handlar om casino och/eller betting i utbudet - är sedan dess tvungna att ha licens för att vara verksamma på den mycket attraktiva svenska casinomarknaden, som omsätter mångmiljardbelopp årligen.

Det finns dessvärre fortfarande casinointresserade som väljer casinon utan svensk licens, vilket riskerar att medföra stora nackdelar. Både för den enskilda spelaren, men även för staten, som går miste om skatteintäkter och indirekt tar skada av att fler spelare riskerar spelmissbruk.

Det handlar inte minst om att casinon med svensk licens är under strikt kontroll av Spelinspektionen. Dessa aktörer måste vara seriösa i många avseenden för att dels få licens, men även behålla den långsiktigt. Det krävs väldigt mycket av spelbolagen för att det ska bli långsiktigt hållbart.

Ett annat tungt argument gällande att välja ett casino med svensk licens är att eventuella vinstpengar är helt skattefria. Vinstpengar hos olicensierade nätcasinon måste man betala skatt på. Det riskerar att bli stora belopp över tid.

Det faktum att man måste sätta egna insättningsgränser och dessutom kan stänga av sig själv via Spelpaus om man tycker att spelandet börjar bli osunt är en annan fördel med licensierade casinon.

Nätcasinon med svensk licens har dessutom tillgång till minst en snabb och bra betalningsmetod i allmänhet. Välkända Swish och/eller Trustly är också med i bilden i sammanhanget.

Det finns oftast även inloggningsmöjligheter via BankID. Den tjänsten kan även användas för verifieringar i andra sammanhang på de flesta aktörer i sammanhanget.

Något mer då? Ja, vi vill även exempelvis lyfta fram att alla svenskar är med svensk text och har kundsupport.