Den gamla Strandrestaurangen genomgår en metamorfors. När man nu inrättar ett spa och återtar det gamla smeknamnet Baderskan, kan man säga att cirkeln är sluten. 

- Det blir ett varmbadhus som förr i tiden, berättar Fredrik Åström, VD för Svenska kulturpärlor, som nu åter är igång med renoveringarna.

Svenska kulturpärlor, som äger Baderskan på Strandvägen, har nu efter ett uppehåll återupptagit arbetet.

- Det är jätteskönt. Vi borde ha satt igång för länge sen egentligen, förklarar Fredrik.

Han kan inte idag säga när hela anläggningen kommer att stå klar.

- Vi koncentrerar oss på att få det färdigt utvändigt till att börja med.

Baderskan ligger vackert beläget i Mariefreds hamn. I början av 1900-talet byggdes det för att bli varmbadhus, men senare har det också varit bland annat turistinformation och restaurang. 

Arkitekt var W. Fagerström och byggmästare var Jacob Törner och A. Helin från Mariefred. Baderskan stod färdig 1915.

Svenska kulturpärlor, som bland annat också äger Gripsholms värdshus, Dufweholms slott och Södertuna slott, köpte Baderskan 2018 för att byggnaden återigen skulle kunna bli ett badhus, eller ett så kallat spa. 

Under 2022 påbörjade Svenska kulturpärlor renoveringen och Strängnäs kommun har sedan också uppfört ett trädäck runt Baderskan, som nu är en del av strandpromenaden. 

Men, som många som vandrat längs med Strandvägen i Mariefred uppmärksammat, avstannade renoveringarna av byggnaden. 

- Anledningarna var covid, inflationen och dåligt med gäster sammanfattar Fredrik.

Nu är man igång igen med den utvändiga renoveringen.

- Vi murar grund för bjälklag och har börjat resa stommen för tillbyggnaderna. 

Man har tagit bort de tidigare verandorna och ska nu bygga nya. Efter det ska man fortsätta med att göra iordning huset utvändigt. 

- Vi knackar fasad och vi kommer börja plocka ner tak med mera.

Baderskan är tänkt att bli en plats för både Mariefredsbor och turister. Förutom ett spa, som kommer att vara på nedervåningen, blir det också två sviter en trappa upp. Inredningen kommer att gå i klassisk stil. 

- Badhuset blir säkert betydligt lyxigare än när det var varmbadhus senast. Det kommer finnas pooler och olika bastur, säger Fredrik.

För utformningen av ombyggnaderna står byggnadsantikvarie Stellan Ridderstrand och ambitionen är att byggnaden ska återfå mer av det ursprungliga utseendet. 

- Huset kommer behålla sin karaktär, vi återställer och gör till exempel nya fönster i samma stil. 

Annars är Baderskans stomme i stort sett intakt.  

- Den kompletteras med äldre detaljer och sådant som tagits bort under åren fortsätter Fredrik. 

Verandorna ut mot vattnet från 70-talet har man tagit bort. Det fanns inga verandor när huset byggdes men Svenska Kulturpärlor kommer ändå bygga nya. 

- De kommer att bli snyggare än tidigare. 

Fredrik bedömer att Baderskan med de nya sviterna och spa-verksamheten är något som många kan vara intresserade av, både bland människor som bor i Mariefred och som kommer på besök. 

- Vi hoppas och tror på det här långsiktigt, att det här kommer bli ett bra komplement till Värdshuset.

/Katrin Nilsson

Att säga att Gustav III älskade teatern är ingen överdrift. Den passionen gjorde att han både blivit en symbol för scenkonsten och främjat dess utveckling.

Rikssalen är nästan fullsatt. På Gripsholms slott har den här dagen samlats en stor skara åhörare för att lyssna på intendent Josefine Lindqvist och f.d. slottsuppsyningsman Jim Sjöberg. Sitt föredrag har de döpt till Från Preludium till Ridå – en odyssé med Jim och Josefine i Gustav III:s teatervärld.

Gustav III var under sitt liv verksam både som dramatiker, regissör, teaterdirektör och skådespelare.

Jim Sjöberg inleder dock med att ta loven av en myt som cirkulerade på Gustav III:s tid; att hans teaterintresse hindrade honom från att fullgöra sina plikter som regent.

- Gustav III blev anklagad för att försumma landet för teatern, men det var orättvist.

Inte heller förstörde han kyrkan som tidigare fanns i tornet för att låta bygga sin teater.

- Kyrkan, som då var i dåligt skick, revs 1738 enligt Karl Fredrik Ljungman och Gustav III föddes 1746, så det var inte hans fel.

Att han älskade teatern är däremot ingen myt och de teaterintresserade har mycket att tacka Gustav III för. En är den Kungliga dramatiska teatern på Nybroplan i Stockholm.

På Dramaten finns också passande nog Gustav III:s teater på Gripsholms slott avbildad. Teaterbesökaren som går en trappa upp till Dramatens vackra Marmorfoajé kan där se Gustaf Cederströms målning, där Gustav III lyckönskar skådespelerskan och hovsångerskan Elisabeth Olin på Gripsholmsteaterns scen.

Gustav III grundade Kungliga dramatiska teatern (KDT) år 1788, men teatern vid Nybroplan byggdes först 1908. Under Gustav III:s tid fick teatern sin första hemvist i den ombyggda Arsenalen (tidigare Palatset makalös) vid Kungsträdgården i Stockholm.

Innan dess hade Gustav III också låtit bygga Kungliga operan vid Gustav Adolfs torg.

Första teatern i Gripsholms slott var liten och intim, både åskådarplatser och scen byggdes i samma våningsplan i tornet.

- Det var Sofia Magdalena som i hemlighet lät bygga en liten scen för att överraska Gustav III som blev mycket glad, berättar Jim.

Till skillnad från den nuvarande teatern fanns här varken loger eller speciellt mycket teknik.

Scenen användes flitigt, men Gustav III ville ha något mer exklusivt. Därför gav han 1781 Erik Palmstedt i uppdrag att bygga en riktig teater på Gripsholms slott.

- Gustav III ville akut ha en teater på Gripsholm. Här spelades hutlöst mycket, ofta tre pjäser per kväll, berättar Josefine.

Genom intrikata lösningar lyckades Palmstedt med konststycket att bygga en fullt utrustad teater i tornet. För att gå i land med detta gjorde han en påbyggnad och fick på det sättet plats med både, scen, kulisser, auditorium, samt utrymme för skådespelarna bakom scen.

Dessutom rymdes maskineriet som gjorde att man kunde byta kulisserna, göra ljudeffekter, hissa ned skådespelarna från taket med mera.

Stilen blev nyklassicismens, tornets form gjorde det också naturligt att Palmstedt kunde låta sig inspireras av den romerska teatern.

Teatern på Gripsholms slott är unik för att den har stått orörd sedan man senast spelade teater där på Gustav III:s tid.

För att fortsatt bevara den till eftervärlden används den inte heller som teater, men de publika delarna är öppna för besökarna på slottet.

/Katrin Nilsson