Behöver vi en clairvoyant skeppskatt?

Publicerad 26 juni, 2024 – av Katrin Nilsson

En av många berättelser om Titanic som jag inte vet om den är sann, är den om fartygets skeppskatt.

Tionde april 1912 i Southampton när Titanic skulle göra sin jungfruresa bar katten Jenny sina ungar en i taget över landgången och lämnade båten.

Jim som jobbade i köket och alltid brukade se till Jenny och hennes ungar lite extra såg detta som ett verkligt dåligt omen. Han beslöt sig för att liksom katten och hennes ungar lämna Titanic. Jim gick i land och resten är historia.

Själv är jag uppväxt med båtar och katter och blev otroligt nostalgisk när Waxholm III plötsligt lade till vid Kölnholmen häromdagen.

När jag var barn på 1970-talet var Waxholm III inte i så fint skick som den är nu. Den gamla ångaren var på den tiden helt enkelt ett fik. Den då lite ärrade båten låg för ankar i Waxholms hamn.

Även om båten inte levde upp till hela sin potential var jag positiv till det här etablissemanget. På Waxholm trean kunde man få ett glas saft och en mazarin medan man upplevde alla båtresans fröjder utan att komma någonstans.

Jag har läst att man på den tiden också vitsigt benämnde båten Matvraket, men det minns jag inte. Vi kallade den kärleksfullt för Waxholm trean och uppskattade att den låg i vår hamn, med sitt som det plägade vara på den här tiden, lite vällagrade och akrylamidtjocka kaffe.

Det var ett trevligt kafé men ett lite sorgligt öde för den fina Waxholmsbåten. Inte visste vi då att lyckan skulle vända för Waxholm trean. Den gamla ångaren förföll och kunde idag varit ett minne blott, ifall inte Strömma hade köpt och renoverat båten på 90-talet.

Titanic hade inte samma tur och man skulle önska att man hade en klärvoajant katt som kunde varna en för risker och råda en när man kommer till ett vägskäl i livet. Kanske får man som Jim iaktta och lära allt eftersom.

Jag älskar vatten och båtar, men som barn tyckte jag kanske ändå bäst om Waxholm trean som låg noggrant förtöjd. Den tutade, dunkade och frustade inte utan vaggade bara behagligt till ljudet av ett måttligt vågskvalp.

Inne i den mysiga fikabåten var det trivsamt och varmt och det blåste inte heller helvetets vindar som det gjorde när man satt i en segelbåt och borde vara glad för att vinden stod i, men ändå tyckte att det var väl dragit.

Den blev inte heller, som vissa andra Waxholmsbåtar, fast i isen en mörk januarikväll då man fick sitta i den molstilla båten och vänta på att isbrytaren Tor skulle komma och rädda en.

Bäst var väl familjens roddbåt, som man i lugn och ro kunde ta turer med till de närmaste öarna som Ekholmen och bada. Men allt eftersom åren gick blev den otätare och otätare och tog längre tid att ”svälla ihop”, som min mamma förklarade att träbåtar gör, när vi lade den i sjön på våren.

Kanske var familjens roddbåt inte i tiptop skick som många andra båtar är. Båtar som människor slipar och fernissar och syr mysiga kuddar till och sätter upp små fina lampor i. Båtar som har mysiga ruffar och små pentryn. Klart att man egentligen skulle vilja ha en sådan fin gammal träbåt.

Mitt drömyrke när jag var liten var också att jobba på en Waxholmsbåt. Jag visste inget annat om yrket än det jag kunde se med mina egna ögon. Man såg tuff och solbränd ut och fick hoppa i land och dra i trossen som man sedan surrade fast. Jag undrade ifall man bodde i någon koj på båten. Det hoppades jag att man gjorde. I alla händelser tänkte jag att många skulle ha blivit imponerade ifall de hade sett mig som matros på en Waxholmsbåt.

För några dagar sedan bytte jag i alla fall några ord med Waxholm treans nuvarande kapten. Det var inte en så långvarig konversation att vi kom in på att jag kände till båten sedan förr, att våra öden längre tillbaka varit sammanlänkade. Men det var ett kärt återseende.

SörmlandsHubben vill förenkla lokal handel och minska utsläpp

Publicerad 23 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

En ny logistiklösning kan göra det enklare att köpa och sälja lokalproducerad mat och dryck i Strängnäs. Projektet SörmlandsHubben har, med stöd från Klimatfond Strängnäs, tagit fram en modell som minskar transporter, sparar tid och stärker den lokala livsmedelsförsörjningen.

Solör Bioenergi och Strängnäs kommunföretag har tecknat ett samverkansavtal för att tillsammans bidra till en snabbare energi- och klimatomställning i hela Strängnäs kommun. Totalt satsas 60 miljoner kronor för det gemensamma arbetet och genom Klimatfond Strängnäs kan andra lokala företag, föreningar och kommunen ta del av satsningen.

Idén växte fram vid frukostträffar på mötesplatsen Kranen i Mariefred. Där möts producenter, krögare och företagare som värnar det lokala för att diskutera gemensamma utmaningar. Många upplever att det är svårt att få leveranser av lokala varor att fungera i vardagen. Transporterna tar mycket tid för producenterna och leveranser sker ofta vid tider som inte passar butiker och restauranger. Det gör att lokala produkter väljs bort, trots att efterfrågan finns.

– Vi vill få ut fler sörmländska varor på marknaden och samtidigt bygga ett lönsamt och klimatsmart system för lokalproducerad mat och dryck, säger Jonas Fläckerud, grundare av Kranen och den som leder arbetet med SörmlandsHubben.

Projektet har fått stöd från Klimatfond Strängnäs för att genomföra en förstudie, som har undersökt hur en ny logistiklösning kan fungera, både tekniskt och ekonomiskt.

Förstudien visar att en obemannad kylcontainer kan lösa flera av problemen. Den ska vara öppen dygnet runt och fungera som en gemensam omlastningsplats. Lokala producenter och odlare kan leverera sina varor när det passar dem, och butiker och restauranger kan hämta det de beställt vid ett senare tillfälle. Att öppna och låsa styrs digitalt.

– Förstudien visar att lösningen kan minska onödiga transporter kraftigt. Det frigör tid för produktion och matlagning – bönderna kan odla och krögarna kan laga mat – och minskar samtidigt utsläppen, säger Jonas.

En lokal odlare som deltar i projektet uppskattar att upp till 40 procent av arbetstiden i dag går åt till att åka runt och leverera varor.

– Med SörmlandsHubben kan den tiden användas till att producera mat i stället för avgaser, menar Jonas.

Beräkningar visar att ett trettiotal anslutna aktörer kan minska utsläppen med flera hundra kilo koldioxid i veckan. Redan vid omkring 20 aktörer bedöms lösningen vara ekonomiskt hållbar. Affärsmodellen bygger på att producenter och köpare abonnerar på plats i hubben. Intäkterna från abonnemangen ska täcka kostnaderna för driften av containern.

– Genom att bygga en slimmad organisation håller vi nere kostnaderna. Målet är att SörmlandsHubben ska bära sig själv genom ett effektivt medlemsupplägg utan onödig administration, förklarar Jonas.

Lokalt producerad mat ger även andra effekter än minskade utsläpp. När fler handlar lokalt stärks företag, jobb och skatteintäkter.

– Samtidigt ökar beredskapen eftersom lokala matproducenter kan leverera även vid kriser. Kortare leveranskedjor både minskar sårbarheten, sparar tid och gör näringslivet mer effektivt, säger Jonas.

Flera lokala aktörer deltar i projektet, från leverantörer av teknik och säkerhet till företag inom livsmedel och handel.

– Nästa steg är att testa lösningen i praktiken. Målet är att placera en hubb i Mariefred under högsäsongen maj till oktober och samtidigt samla in data för att följa upp miljönytta och tidsbesparing, säger Jonas.

Flera restauranger, butiker och producenter har varit delaktiga i förstudien och visat intresse för att delta i testet.

– Om vi får detta att fungera går det enkelt att skala upp lösningen till fler platser i Strängnäs och resten av landet, avslutar Jonas.

Potatis är bäst

Publicerad 21 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Jag tycker att färskpotatis är det godaste som finns på våren. Potatis överhuvudtaget är nog det bästa. Variationerna på tillagning!

Tänk om man skulle strandsättas på en öde ö och man bara fick ha med sig två livsmedel, vad skulle ni ta med er?

Jag väljer definitivt potatis och purjolök. Det är också typ det enda jag odlar själv och som hinns med under den intensiva trädgårdsmästarsäsongen och tomater förstås.

Purjolöken kan man köpa som små plantor och dela och sätta ut om man inte hunnit så frön. De ska nämligen sås tidigt, gärna i februari-mars.

Men potatisen, den sätter man när jorden reder sigsom man brukar säga, och det är när jorden är ca 8 grader, vilket är någon gång i början av maj.

Det går också att sätta potatis längre in på sommaren, det blir bara senare skörd.

Det kommer en hel del potatisproffsodlare till Smedjans trädgård, med potatisfårorna förberedda i långa rader, de delar med sig av tips på bästa sätten att få bra skördar och god potatis, vilket vi tycker är roligt.

Det kommer även de som aldrig satt en potatisknöl i jorden någonsin. Räds icke! Det är enkelt att odla och roligt att skörda.

Sättpotatisen är framtagen för att ge högre skörd och för att undvika sjukdomar på

plantorna. Så använd dem och inte vanlig matpotatis. Det finns många olika sorter, både tidiga och sena, stora och små, delikatesspotatisar och till och med blåa och rosa sorter. Tänk rosa potatismos!

Så här gör du:

1. Öppna upp och ta ut potatisarna ur nätpåsen de köps i och lägg dem i t ex en äggkartong. Placera ljust och gärna svalt. Då bildas fina små knubbiga groddar som gör att skörden blir tidigare och plantorna lite kraftigare. Det kan ta 2-3 veckor innan fina groddar har poppat ut. Det går även att sätta dem utan groddning, det tar bara lite längre tid för dem att bli klara.

2. När jorden blivit varm nog är det dags att sätta dem i jorden. De är frostkänsliga, så håll koll på nattemperaturen och täck med fiberduk om det blir risk för frost. Odlar man i hinkar kan man ju ha dem på en varm solig plats, de går ju att flytta runt om man orkar bära.

Gör en fåra i den väldränerade och gödslade jorden eller gräv en grop och lägg potatisen med groddarna uppåt med ca 20-30 cm mellanrum och ca 60-70 cm mellan raderna. Täck med jord.

Dubbla pallkragar är också ett bra sätt att odla på.

Själv odlar jag i 40-50-liters planteringskrukor. Jag häller plantjord upp till ca 1/4 del av krukan, gärna med 1-2 liter kogödsel iblandat, och lägger ner 2 st potatisar (eller 3 fast det blir trångt). I en vanlig hink räcker det med en potatis, men det är bra om kärlet är rymligare, då blir skörden

större. Lägg på jord så att potatisarna blir helt täckta.

3. När blasten vuxit till ca 10-15 cm täcker man med mer jord, så att bara lite grönt sticker upp. Så håller man på och täcker/kupar potatisarna under hela säsongen. Ljuset får inte nå potatisarna, då får de svårare att bilda nya knölar.

Glöm inte att vattna vid behov. Det ska vara lätt fuktigt i jorden för att det ska bli bra skörd.

4. Skörda: Det tar ca 8 veckor för tidiga sorter, om man odlat i hink eller i pallkrage kan man ofta skörda ännu tidigare. Färskpotatis till midsommar!

Känn försiktigt med händerna i jorden och ta upp när de är lagom stora. För potatissorter som är bra till lagring väntar man till blasten vissnar innan skörd så att skalet hinner bli lite tjockare.

Det är en härlig känsla att gå ut och gräva upp sin egen odlade potatis, jag lovar!

Lycka till!,

Ninna Lindström

Trädgårdsmästare på Smedjans trädgård i Mariefred

Dansens dag

Uppdaterad 23 april, 2026, Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Onsdagen den 29 april mellan klockan 18.00 och 19.00 firas Dansens dag i Paulinska salen i Paulinska skolan med ingång från Bondegatan.

Programmet arrangeras i samarbete med André Ekelbergs balettskola. Medverkar gör dansare från André Ekelbergs balettskola, Gabriela Gutarra med dansare från Flamenco center Stockholm, Gnesta kulturskola och Bahtale Roma.  Fri entré

Sommaridrottsläger

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Nykvarn summer camp heter ett kostnadsfritt sommaridrottsläger för barn födda 2014–2018 och folkbokförda i Nykvarns kommun. Lägret pågår under veckorna 31 och 32 mellan klockan 9.00 och 15.30 måndag till fredag. Den som anmält sig får vara med en av veckorna. Aktiviteterna äger rum i nära anslutning till Furuborghallen och Nykvarns IP. Anmälan är öppen tills platserna är fyllda eller till senast 27 april.