Det var fullsatt i Rikssalen härom kvällen när förre slottsuppsyningsman Jim Sjöberg tog till orda för att berätta om allt från Asar till Vasar. Berättelsen om Gripsholms slott skildrades med personliga anekdoter och djupdykningar i historien.
Efter att ha hälsat de många åhörarna välkomna inledde Jim sitt föredrag med att berätta om titeln ”Från Asar till Vasar”. Det är nämligen Povel Ramel som först myntade det fyndiga uttrycket, som titel på en bok som publicerades 1945 med undertiteln ”Fäderneslandets historia sådan den verkligen var”.

- Povel Ramel är den som skriver roligast om historia. Jag skrattade så att tårarna trillade när jag läste honom som barn.
Gripsholms slott ligger på en holme och Jim berättar om dess tillblivelse och den betydelsen den kom att ha för historien.
- En liten holme steg ur havet och denna obetydliga holme blev sedan bärare av viktig historia.
Namnet Gripsholm kommer från Bo Jonsson Grip. Jim förklarar att han var mycket rik men också lånade en hel del pengar. Under sin livstid hade han enorma landegendomar. Även när han kom till våra trakter köpte han ett antal gårdar som blev Gripsholm.
Han var en mäktig man och en engagerad politiker, som så småningom riktade mycket kritik mot kungamakten.
- Innan han kom var de lugnt i Mariefred, men mycket förändrades efter att han köpte gårdarna som blev Gripsholm. Från och med det var bönderna inte självständiga utan fick betala arrende.
I Kronköket finns en mur från Grips borg men det är troligt att den flyttats från någon annan plats.
- Ingen vet hur Bo Jonsson Grips borg såg ut, förklarar Jim.
Så småningom kommer, som alla vet, Gustav Vasa och bygger det slott vi känner igen, även om de har varit många restaureringar och ombyggnationer.

Slottet var sedan i många år bostad för kungligheter. På samma gång växer staden Mariefred som får sina stadsprivilegier 1605.
Efter att varit bebott och också fungerat som fängelse överges slottet en period.
- Det var möblerat men ingen bodde där.
Intresset för Gripsholms slott var dock stort och turismen ett växande fenomen. Både slottet, staden Mariefred och omgivningarna är populära mål.

Men det krävdes resurser för att kunna turista vid den här tiden.
- De första turisterna var till största delen adel. Det var tidskrävande och strapatsrikt att vara turist.
Första vägledningen till slottet trycktes 1755. Det fanns inga klara rutiner för hur det skulle gå till när det kom besökare, men hovkamreren och förvaltaren Karl Fredrik Ljungman gjorde en beskrivning som kunde ligga till grund för en rundtur när man ville turista på slottet.
- Men 1866 tar Nationalmuseum över ansvaret för den växande porträttsamlingen, förklarar Jim.
Gripsholm är ett av 11 slott, där det är Kunglig dispositionsrätt, och Jim betonar att slottet fortfarande brukas.
- Här delar man ut Children’s Prize och kungafamiljen har privata evenemang här. Till exempel firade de sitt silverbröllop på slottet.
Året som gått har varit betydelsefullt för Gripsholms slott, med slottets födelsedag och kungavalet.
Det var födelsedagskalas i augusti och hela året har man till åminnelse av slottets grundare haft program om Gustav Vasa och tiden han verkade i.

Jim är tacksam för att vår nuvarande kung också har stått upp för Gripsholms slott.
- Några räknenissar satte tänderna i de kungliga slotten och sa att Gripsholm kan man lägga i malpåse, men då sa kungen att ”Gripsholm rör ni inte”. Det är vi glada för.





