Gruppen Rädda Ulvaskogen har lämnat en lista till kommunen med 2 800 namn på personer som vill bevara skogen som hotas av avverkning. Nu kommer också ett medborgarförslag, om att göra Ulvaskogen till naturreservat att tas upp i kommunfullmäktige 17 juni.
Läget just nu är att Naturskyddsföreningen har överklagat avverkningen och väntar på ett nytt utlåtande från Skogsstyrelsen. Efter inventeringar som Naturskyddsföreningen gjort bedömer man att skogen har så höga naturvärden att den enligt de lagar som finns inte skulle kunna avverkas. Här finns många hotade arter och häckande fridlysta fåglar.
Staffan Petré från Naturskyddsföreningen understryker att det bästa vore att skogen blev naturreservat.
- Det kan ju bli kostnader för kommunen, men är det inte värt det då? Hur mycket kommer man att förlora i intäkter på till exempel turismen om markägaren tar ner den här vackra skogen?
Om man kan avverka den här skogen som har så höga naturvärden kommer det bara att vara början befarar Staffan.
- Då kommer det att fortsätta med fler skogar. Det kommer inte bli någonting kvar att skriva om på kommunens hemsida. De här områdena är så otroligt viktiga för kommunen.
I artskyddsförordningen finns fridlysningsbestämmelser som gäller samtliga vilda fåglar och vissa utpekade djur- och växtarter.
Staffan Petré understryker att det är markägarens ansvar att ta reda på om det finns fridlysta arter som kräver speciell hänsyn och ifrågasätter om markägaren kan ha gjort det här.
- Markägaren ska känna till alla naturvärden.
Markägaren Mark S i Strängnäs resursförädling AB, som är en del av Finjakoncernen, har till tidningen kommit med ett skriftligt svar där man beskriver att man gjort en artinventering.
”Inte någon gång under fältbesöken, eller under förarbetet till avverkningsanmälningarna, upptäcktes några särskilda artfynd, varken i skogen eller i Artdatabanken.”
Men att finna fridlysta arter i området gick snabbt när Naturskyddsföreningen inventerade.
- Det tog ju bara några minuter för oss innan vi till exempel hittade det första beståndet av den fridlysta Knäroten, berättar Staffan.
Markägaren skriver vidare i sitt svar till MT/Måsen att man inte menar att kalavverka området, ”utan planerar att föryngringsavverka med en metod som kallas ställande av fröträd. Metoden innebär att man lämnar mellan 20–30 % av de äldre träden som släpper sina frön i backen för att bilda nya träd.”
Metoden med fröträd innebär normalt att även dessa avverkas när de har fått tid att fröa av sig och markägaren anger inte i sin avverkningsanmälan att man planerar att spara fröträden.
- Den här avverkningen kommer ta död på det som vi vill rädda. Den vackra skogen, alla stigar och hela rekreations biten. Allt det kommer stryka med, förklarar Staffan.
Markägaren anger också i avverkningsanmälan att man kommer att markbereda med harv, vilket gör att flertalet arter försvinner.
- Det finns ingen knärot eller bombmurkla som klarar det där. Det är jättefå arter som överlever en markberedning.
På samma gång som gruppen Rädda Ulvaskogen lämnade sin namninsamling med 2800 namn uppmanade man också kommunen att begära ett interimistiskt avverkningsförbud för att undersöka möjligheterna att skapa ett naturreservat.
Om kommunen väljer att bilda naturreservat kan man också söka ekonomiskt stöd. Men kommunstyrelsen har nu sagt nej till att begära ett interimistiskt avverkningsförbud.
- En enhällig kommunstyrelse beslutade att säga nej. Kommunen har inte med det i sin investeringsplan att vi skulle kunna förvärva marken. Därmed är det en fråga som inte är aktuell, förklarar kommunalråd Jacob Högfeldt.
På samma gång betonar Jacob att skogen är värdefull för kommunen och att man nu har inlett en dialog med markägaren.
- Vi har framfört det stora intresse som vi som kommun har för att man ska värna om den här platsen.
Naturskyddsföreningen har sagt att man kommer att överklaga ifall det blir så att företaget får rätt att avverka. Men under den perioden, före beslut, är det inte säkert att det blir ett avverkningsförbud, utan skogen kan stå oskyddad.
Jacob litar här på att Skogsstyrelsen kommer att fatta ett korrekt beslut och att markägaren kommer att följa det.
- Min uppfattning är att markägaren inte kommer att agera innan de instanser som fattar beslut i den här typen av frågor har gett sitt utslag.
Läs mer
”Delseger” när avverkningen stoppas i Ulvaskogen
Stort engagemang för att bevara Ulvaskogen
Kommunalt naturreservat
Kommunen kan få upp till 50 procent i bidrag från Naturvårdsverket till att köpa mark eller betala ersättning till markägaren. Om kommunen själv är markägare kan kommunen få bidrag för minskningen i marknadsvärde.
Kommunen kan också söka bidrag från Lokala naturvårdssatsningen (LONA) för arbetet med att bilda områdesskydd. Det kan användas exempelvis till arbetstid och inventeringar.
Interimistiskt avverkningsförbud
Ett områdes naturvärden kan skyddas i avvaktan på beslut om naturreservat. Länsstyrelsen eller kommunen kan meddela ett tillfälligt förbud att utan tillstånd vidta åtgärder som skulle kunna skada de värden man vill skydda – ett interimistiskt förbud. Exempel på åtgärder som kan strida mot syftet med tilltänkt naturreservat är avverkning, husbehovstäkt, uppförande av byggnad eller dikesrensning. Det kan gälla under tre år och förlängas ytterligare med ett eller två år om det finns starka skäl.
