Bygget av barnvänliga bostadsområden går fort i Mariefred och inflyttningen är stor. Detta har resulterat i att barngrupperna i Mariefreds kommunala förskolor växer och i början av 2023 kommer Strängnäs kommun att sätta upp baracker som lösning på den pågående platsbristen. De nya barackerna ska sättas upp vid Ängens och Nyponets förskola och rymma sammanlagt 58 nytillkomna barn med nio pedagoger.
Baracken vid Nyponets förskola får en avdelning på 20 barn med tre pedagoger. Baracken vid Ängens förskola kommer att ha två avdelningar - en med 22 barn på tre pedagoger och en med 16 barn på tre pedagoger. Skolverkets rekommendationer för barn mellan ett och tre år är sex till tolv barn med tre pedagoger, och för barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn med tre pedagoger.
Mariefreds tidning/Måsen har tidigare rapporterat om de stora barngrupperna i Strängnäs kommun och att föräldrar inte känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Carina Segerbäck som är verksamhetschef för förskolan i Strängnäs kommun svarade då att Strängnäs kommun har erhållit statsbidrag under flera år för minskade barngrupper men bidraget är riktat och har därför inte kunnat användas i alla förskolor. Hon menade att detta har resulterat i att likvärdigheten har minskat mellan kommunens förskolor men att målet i Strängnäs kommun var att öka den.
Den likvärdigheten fortsätter att ifrågasättas av såväl föräldrar som Lärarförbundet. Flera föräldrar har reagerat på förskollärarnas höga arbetsbelastning med de stora barngrupperna och Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund vill nu lagstadga en maxgräns för antalet barn i barngrupperna - men kommunerna fortsätter att effektivisera.
Thomas och Alexandra Dittrich är föräldrar till Axel som är tre år gammal och går på Ängens förskola i Mariefred. När Axel började på förskolan var Thomas och Alexandra mycket nöjda med hur bra han hade det med glada pedagoger fyllda med energi. Efter en kort tid blev en av pedagogerna erbjuden ett arbete på en privat förskola med bättre arbetsvillkor och högre lön. Efter det har vikarier kommit och gått medan ordinarie personal har sagt upp sig eller sjukskrivit sig.
– Förskollärarna gör inget fel, de kämpar och försöker men de har inget stöd från ledningen. Det som händer är att folk slutar. De som är bra de slutar. Nu säger de att de ska bygga baracker och få mer lärare men med de här lönerna får de ingen stabilitet, säger Thomas.
Alexandra menar att ruljansen på nya ansikten skapar oro och stress bland både barn och föräldrar. Viktig information om barnet kan gå förlorad och i en stressig miljö kan det bli svårt för både barnen och vikarierna att lära känna varandra.
– De små barnen blir stressade av alla nya vikarier och lärare som byts ut hela tiden. Varje dag ska man förklara för sitt barn att det är en ny lärare och också förklara för den nya läraren eller vikaren att ens barn kanske har speciella behov, särskild kost eller inte tål vissa saker och det kan bli förödande om man missar något sådant, säger Alexandra.
På Axels avdelning är det två ordinarie personal medan den tredje är långtidssjukskriven. Avdelningen har nu 17 barn på två ordinarie personal och en vikarie. Under en längre tid var det bara två personal med en inhoppare från de andra avdelningarna och när Thomas och Alexandra kände att situationen inte längre var hållbar skrev de ett brev till kommunen.
– Vi skrev ett brev till kommunen och klagade på att de oftast bara var två lärare på 17 barn och de förklarade att det kommer komma in utbildade vikarier, men vi har fortfarande bara sett samma personal. Flera gånger har vi sett att barn skriker för att de har gjort illa sig och lärare står där som zombies och gör inget. De är för trötta, de orkar inte och då får personal från andra avdelningar hjälpa till, säger Thomas.
Therecé Palmér är ordförande och huvudskyddsombud vid Lärarförbundet i Strängnäs och menar de har märkt av att det har blivit tuffare för förskollärare i Strängnäs kommun. Hon håller med Thomas och Alexandra om att 17 barn på två eller tre pedagoger är för mycket. Att den nya baracken vid Ängens förskola ska ha 22 barn på tre pedagoger kan vara en potentiell säkerhetsrisk.
– Behöver säkerhetsställa att det inte blir överbelastning på pedagogerna med större och större barngrupper. Det måste även göras en riskanalys. Det kanske är något barn som behöver mer hjälp eller behöver tröstas och då blir det två personal på jättestora grupper, säger Therecé.
Ibland kan dock stora grupper fungera bra, menar Therecé. Det behöver inte alltid vara ett problem utan det måste anpassas efter gruppens individuella behov. Lärarförbundet anser dock att det finns en risk och en pågående trend bland kommunerna att öka antalet barn i grupperna för det är fritt för dem själva att bestämma det. De lutar sig mot att skolverkets rekommendationer är just rekommendationer. I samband med inflyttningen är grupperna inte längre anpassade för lärarnas kapacitet, de är anpassade efter hur många barn som får plats i lokalerna.
– Vi tycker inte att lokalerna ska styra. Rektorn ska kunna styra och anpassa men vi tycker att man behöver se över var man har den personalen och för vilka barn. Oavsett vilken enhet du är på som förskollärare ska du ändå ha en bra arbetsmiljö för att trivas, säger Therecé.
Att kontrollera att förskolepersonalen trivs är dock svårt för Lärarförbundet. I en rapport från lärarfacken visar det sig att många förskollärare och lärare är rädda för att engagera sig fackligt i rädsla för repressalier.
– Det är jättesvårt. Överlag verkar personalen trivas sen finns det förskolor där det är tuffare. Man har ändrat om i rektorsområden för att stötta och att det ska bli bättre. Man anställde en HR-person för att motarbeta sjukskrivningar men det är fortfarande ett problem. Vi ser i förskolan att det är tufft och att många mår dåligt men det svåra är att vi inte får veta förrän det är försent. De säger inget förrän de är på väg härifrån och problemet för oss är att vi behöver veta i tid och för att vi ska kunna trycka på, säger Therecé.
Lärarförbundet har tidigare försökt pressa politikerna på barngrupperna och behovet av fler behöriga lärare. Svaret de fick då var att 9 miljoner ska gå till att man får utbildade lärare och för att se minskade barngrupper.
– Det är inte jättemycket i det stora hela och minskade barngrupper innebär inte att det kommer att bli det på alla håll utan där kommunen anser att det behövs, säger Therecé.
Nu ska Lärarförbundet slå ihop sig med Lärarnas riksförbund och Therecé hoppas det innebär att de kan organisera sig och arbeta mer systematiskt för att arbetstagarna ska må bättre. Där de tidigare har arbetat med rektorer så har personalen mått bättre och med det stora samarbetet mellan förbunden hoppas hon att det ska ge bättre resultat på flera håll i kommunen.
