Den 27–30 mars avgörs SM i forskning som arrangeras av Unga forskare. Mariefredsbon Elin Pernå tävlar med sitt arbete om polarsken.
Utställningen ”Unga forskare” är Sveriges största tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik. Inför årets upplaga hade man fått in rekordmånga anmälningar och totalt tävlade 782 gymnasieelever från hela landet.
Tävlingen har arrangerats sedan 1963 och inspirerat ungdomar till att utbyta idéer och inleda en karriär inom forskningsvärlden. Finalen avgörs på Södertälje science park i nästa vecka och avslutas med en stor prisceremoni den 30 mars.
På Europaskolan i Strängnäs pluggar Elin Pernå sitt sista år på naturprogrammet Science. Där inriktar hon sig främst åt fysik och matematik, två ämnen som alltid stått henne nära.
– Jag har alltid tyckt matte är jätteroligt, och jag ville gå någon form av spetsinriktning inom fysik.
I höstas påbörjade hon ett gymnasiearbete, där hon använt sig av fysikaliska undersökningar och beräkningar för att undersöka om man kan ta tillvara på energi som finns i ett polarsken. Studien fick namnet ”Att driva en lampa med polarsken” och sammanfattar en mycket avancerad teori om ett ganska oupptäckt område.
– Jag har utrett om polarsken kan vara en alternativ energikälla, säger Elin. Polarsken är det samlade namnet för både norrsken och sydsken.
Eftersom det inte fanns så mycket källor och forskning kring detta sedan tidigare, fick Elin samla in data från satelliter i rymden som mäter hur stor effekt som kommer in i atmosfären. Effekt som potentiellt kan omvandlas till norrsken eller sydsken beroende på var på jordklotet det inträffar.
Frågeställningen växtes med anledningen av den bristande tillgången på el och om det kanske kunde finnas outnyttjade energikällor som man skulle kunna använda sig av framöver.
– Jag tänkte på elbristen som finns idag och såg en bild på ett norrsken och tänkte ”kan man stoppa in ljuset från ett norrsken i en lampa?”.
För några veckor sedan hade vi en enorm våg av norrsken och var och varannan svensk var ute på kvällarna och fotade fenomenet. Det är enkelt att fascineras av norrsken, men vad är det egentligen vi ser?
– Norrsken är partiklar från solstormar som krockar i atmosfären, berättar Elin.
Aurora är det latinska namnet på polarsken. Begreppet kommer från morgonrodnadens gudinna i den romerska mytologin. Polarsken som sker på norra halvklotet kallas för aurora borealis medan det på södra halvklotet kallas för aurora australis.
Elin berättar att det inte finns tillräckligt mycket energi i ett polarsken för att driva en lampa, men att den inkommande energin som sedan ombildas till polarsken skulle kunna driva 20 miljoner 60 W-lampor i snitt per dag. Forskningsprojektets ursprungliga problemställning resulterar alltså i ett negativt slutresultat, men det kanske går att samla in energin hos partiklarna redan i atmosfären.
– Det finns en massa praktiska aspekter med att samla in partiklarna och utvinna energi.
Trots att resultatet kanske inte blev vad hon förväntat sig är det allt annat dåligt.
– Även om det är frågan om ett negativt resultat baseras det på en seriös undersökning och riktiga fakta, och det har Elin gjort väldigt bra, säger Johan Wild, som är lärare i matematik och handledare till Elin under hennes arbete.
Johan berättar också att en tokig idé kan leda till en ganska kul process.
– Man försöker att inspirera eleverna och det har ju lyckats bra i det här fallet.
Första priset i tävlingen är stipendier och resor till ett värde av en halv miljon kronor.
– Jag skulle känna mig jättehedrad, avslutar Elin. I så fall får jag representera Sverige i internationella tävlingar och det skulle vara jättecoolt.
