Evas pappa var en av ubåtsmatroserna som kom till Mariefred under kriget

Publicerad 13 maj, 2024 – av Katrin Nilsson

Det var när barnbarnet undrade över sin morfar och Eva Telandersson svävade på målet, som hon insåg att hon ville ta reda på mer om sin pappa. Han var matrosen Józef Mrowiec som kom till Sverige från Polen i ubåt, september 1939.

Nu har hon skrivit Józefs resa, en berättelse om sin pappa, som hon illustrerat med sina egna akvareller. Akvarellerna kan man just nu se i en utställning på Mariefreds bibliotek.

- Det började med att jag ville göra en bok till mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Jag tänkte att de känner ju inte till den här historien om Józef.

Eva är med i en grupp som träffas och målar varje måndag i en gammal skola på Öland där hon bor.

- På de där träffarna började jag måla mer och mer från pappas liv.

Eva läste den litteratur som fanns om de tre ubåtarna som kom till Sverige från Polen under kriget.

När Tyskland anföll Polen blev tre av de fem ubåtar som Polen hade i sitt försvar så allvarligt skadade att de sökte nödhamn i Sverige. De återstående två lyckades så småningom ta sig till England och deltog i striderna på de allierades sida.

De tre ubåtar som tog sig till Sverige åberopade den lag som gjorde det möjligt för krigförande fartyg att angöra neutral hamn i 24 timmar för att göra nödvändiga reparationer.

Men det var omöjligt att göra ubåtarna tillräckligt sjödugliga på ett dygn. Istället blev besättningen internerad. Till att börja med låg båtarna i Vaxholm.

- Det finns ju en hel del skrivet så jag har lärt mig en väldig massa. Till exempel visste jag inte att de var i Stockholm efter att de först blivit internerade i Vaxholm.

Längsta perioden i Mariefred låg ubåtarna vid Skallaholmen och besättningen fick sova på pråmar i närheten. Pråmarna var inte isolerade och det var mycket dåliga förhållanden.

- Jag hade inte riktigt förstått att det var kallt och ruggigt och inte så bra. Pappa sa inte det. Han klagade aldrig utan han berättade sådant som de gick i skogen och jobbade.

Även om besättningen var internerade kunde de så småningom komma ut i Mariefred och arbeta. Eva beskriver sin far om en kraftkarl.

- Han var grovsmed och hade gått smedsutbildning.

Efter att ha fått kontakt med två kusinbarn i Polen har Eva lyckats få tag i en del av Józefs skolbetyg. Från dem har hon också fått ett gruppfotografi av 70 matroser, som var under utbildning 1933.

- Pappa hade ju inte det här fotot. Han kom till Sverige utan någonting.

Józef dog 1980 av lungcancer när han bara var 70 år.

- Om han levt och fått se fotot hade han tyckt att det varit hur roligt som helst.

Józef kom till Sverige med två tomma händer och Eva är imponerad över hur han skapade sig ett liv här.

- Det var fantastiskt hur han jobbade. Józef arbetade jämt.

Evas föräldrar skilde sig när hon var bara fyra år. Hon bodde med sin mamma och träffade först inte sin pappa så ofta, men när Eva var 12 förändrades det. Józef köpte en tomt på Söderöra där han byggde en sommarstuga och Eva var där hela somrarna.

- Det var himmelriket. Jag var så stolt. Vi hade ett sommarställe och efter att semestern var slut, stannade jag kvar där och pappa kom på helgerna.

I början var allt mycket enkelt utan varken el eller telefon, men Eva stormtrivdes, fick vänner och kunde statera i Saltkråkan som spelade in där.

- Livet blev mycket bättre. Från att ha varit det där skilsmässobarnet med det konstiga efternamnet som åkte på kollo till att ha ett sommarställe.

Från och med nu träffade Eva också sin pappa mycket mer.

- Han kom på fredagskvällen och då stod jag på ångbåtsbryggan och mötte honom.

Det fina stället på Söderöra har familjen fortfarande kvar.

- Pappa gjorde alltid någonting när han var där. Han flyttade stenar, eller det skulle rensas eller grävas någonting.

Barnen fick också hjälpa till. Eva var duktig på att köra tång som man skulle lägga på grönsakslandet.

- Vi hade alltid potatis, morötter och massor med fruktträd. Man skulle ta till vara på allt, baka och laga mat, som min pappa var duktig på.

Józef var lite av en äventyrare. Han gav sig av hemifrån för att ta värvning i marinen när han var 21 år, 1931.

- Han var matros i åtta år innan kriget bröt ut. Han pratade mycket om den där tiden.

Från 1939 tjänstgjorde han på ubåten Sęp (Gamen). Tidigare hade han också jobbat på minläggaren Gryf och ubåten Orzel (Örnen).

Józef talade om den här tiden på sin brutna svenska, men Eva uppskattade det inte alltid.

- Han gillade att berätta historier, som när han dök från båten. Här och nu kan man tänka, men gud, varför lyssnade jag inte lite bättre.

SörmlandsHubben vill förenkla lokal handel och minska utsläpp

Publicerad 23 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

En ny logistiklösning kan göra det enklare att köpa och sälja lokalproducerad mat och dryck i Strängnäs. Projektet SörmlandsHubben har, med stöd från Klimatfond Strängnäs, tagit fram en modell som minskar transporter, sparar tid och stärker den lokala livsmedelsförsörjningen.

Solör Bioenergi och Strängnäs kommunföretag har tecknat ett samverkansavtal för att tillsammans bidra till en snabbare energi- och klimatomställning i hela Strängnäs kommun. Totalt satsas 60 miljoner kronor för det gemensamma arbetet och genom Klimatfond Strängnäs kan andra lokala företag, föreningar och kommunen ta del av satsningen.

Idén växte fram vid frukostträffar på mötesplatsen Kranen i Mariefred. Där möts producenter, krögare och företagare som värnar det lokala för att diskutera gemensamma utmaningar. Många upplever att det är svårt att få leveranser av lokala varor att fungera i vardagen. Transporterna tar mycket tid för producenterna och leveranser sker ofta vid tider som inte passar butiker och restauranger. Det gör att lokala produkter väljs bort, trots att efterfrågan finns.

– Vi vill få ut fler sörmländska varor på marknaden och samtidigt bygga ett lönsamt och klimatsmart system för lokalproducerad mat och dryck, säger Jonas Fläckerud, grundare av Kranen och den som leder arbetet med SörmlandsHubben.

Projektet har fått stöd från Klimatfond Strängnäs för att genomföra en förstudie, som har undersökt hur en ny logistiklösning kan fungera, både tekniskt och ekonomiskt.

Förstudien visar att en obemannad kylcontainer kan lösa flera av problemen. Den ska vara öppen dygnet runt och fungera som en gemensam omlastningsplats. Lokala producenter och odlare kan leverera sina varor när det passar dem, och butiker och restauranger kan hämta det de beställt vid ett senare tillfälle. Att öppna och låsa styrs digitalt.

– Förstudien visar att lösningen kan minska onödiga transporter kraftigt. Det frigör tid för produktion och matlagning – bönderna kan odla och krögarna kan laga mat – och minskar samtidigt utsläppen, säger Jonas.

En lokal odlare som deltar i projektet uppskattar att upp till 40 procent av arbetstiden i dag går åt till att åka runt och leverera varor.

– Med SörmlandsHubben kan den tiden användas till att producera mat i stället för avgaser, menar Jonas.

Beräkningar visar att ett trettiotal anslutna aktörer kan minska utsläppen med flera hundra kilo koldioxid i veckan. Redan vid omkring 20 aktörer bedöms lösningen vara ekonomiskt hållbar. Affärsmodellen bygger på att producenter och köpare abonnerar på plats i hubben. Intäkterna från abonnemangen ska täcka kostnaderna för driften av containern.

– Genom att bygga en slimmad organisation håller vi nere kostnaderna. Målet är att SörmlandsHubben ska bära sig själv genom ett effektivt medlemsupplägg utan onödig administration, förklarar Jonas.

Lokalt producerad mat ger även andra effekter än minskade utsläpp. När fler handlar lokalt stärks företag, jobb och skatteintäkter.

– Samtidigt ökar beredskapen eftersom lokala matproducenter kan leverera även vid kriser. Kortare leveranskedjor både minskar sårbarheten, sparar tid och gör näringslivet mer effektivt, säger Jonas.

Flera lokala aktörer deltar i projektet, från leverantörer av teknik och säkerhet till företag inom livsmedel och handel.

– Nästa steg är att testa lösningen i praktiken. Målet är att placera en hubb i Mariefred under högsäsongen maj till oktober och samtidigt samla in data för att följa upp miljönytta och tidsbesparing, säger Jonas.

Flera restauranger, butiker och producenter har varit delaktiga i förstudien och visat intresse för att delta i testet.

– Om vi får detta att fungera går det enkelt att skala upp lösningen till fler platser i Strängnäs och resten av landet, avslutar Jonas.

Dansens dag

Uppdaterad 23 april, 2026, Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Onsdagen den 29 april mellan klockan 18.00 och 19.00 firas Dansens dag i Paulinska salen i Paulinska skolan med ingång från Bondegatan.

Programmet arrangeras i samarbete med André Ekelbergs balettskola. Medverkar gör dansare från André Ekelbergs balettskola, Gabriela Gutarra med dansare från Flamenco center Stockholm, Gnesta kulturskola och Bahtale Roma.  Fri entré

Sommaridrottsläger

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Nykvarn summer camp heter ett kostnadsfritt sommaridrottsläger för barn födda 2014–2018 och folkbokförda i Nykvarns kommun. Lägret pågår under veckorna 31 och 32 mellan klockan 9.00 och 15.30 måndag till fredag. Den som anmält sig får vara med en av veckorna. Aktiviteterna äger rum i nära anslutning till Furuborghallen och Nykvarns IP. Anmälan är öppen tills platserna är fyllda eller till senast 27 april.

Förskolebarnen minskar i antal

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Antalet barn i förskolan i Nykvarns kommun minskar, och därför kommer flera tjänster inom förskolan att dras in.