Fem positiva nyheter vi minns från 2022

Uppdaterad 9 januari, 2023, Publicerad 9 januari, 2023 – av Jennifer Lundkvist
Trots ett dystert världsläge under 2022 hände också mycket positiva saker. Bland annat visade alltfler människor medmänsklighet, solidaritet och miljömedvetenhet.

Inflation, elpriser och krig i Europa. Dystra tider har gett många dystra nyheter under 2022 – därför har MT/Måsen valt att lista fem positiva nyheter från året som gått.

2022 var ett händelserikt år. Restriktionerna släppte och folk började gå tillbaka till det normala, men ganska snabbt förändrades allt. Vi fick krig i Europa och såväl bränslepriser som el- och livsmedelspriser ökade. Inflationen har under hösten varit historiskt hög och många länder har det just nu väldigt tufft – inte minst Ukraina.

Men det finns också mycket positivt att se tillbaka på. Här är fem nyhetsområden som vi i MT/Måsen har rapporterat om under året som gått.

1. I och med de släppta restriktionerna kunde vi äntligen börja träffas igen och flera evenemang, såsom nationaldagsfirande, midsommar och festivaler fick äntligen återvända. Dessutom introducerades ett helt nytt evenemang för allmänheten: Stallarholmsdagen.

Ett av de evenemang som återvände under 2022 var Nordiska mästerskapen i Food truck som är en av Mariefreds största händelser under året med uppemot 15 000 besökare.

– Det bästa med food truck-festivalen är att du kan prova så otroligt mycket mat på en och samma gång och att det går snabbt och lätt, berättade Mattias Kroon, som är projektledare.

Att Mariefred förknippas med mat bevisades också när pizzabagaren Jousef Hamil Chuaib, som jobbar på restaurang Alba, vann pris i världsmästerskapet i pizzabakning, där han representerade Sverige.

Urban Widholm höll i Blåljus för Ukraina.

2. Om pandemin fick oss att inse hur mycket vi faktiskt behöver varandra så var nog innovationen av Ukraina ännu ett bevis på det. Aldrig har det uppvisats ett så stort engagemang runtom i världen och antalet insamlingar och inspirerande historier var många under 2022.

I MT/Måsen kunde vi i mars läsa om den fredsmanifestation som hölls på Rådhustorget i Mariefred, där Linde Lindkvist, doktor i mänskliga rättigheter, pratade om mod, beslutsamhet och att öppna sina plånböcker och hem.

– Freden är bräcklig, men nödvändig, sa Linde i sitt tal.

Mitt i allt detta fann vi också en mängd vardagshjältar i vårt samhälle. Sandra Ekenhall i Strängnäs, Sofia van Elmpt och Martin Ljungberg i Mariefred och eldsjälen Urban Widholm för att nämna några.

Brobyholm i Åker.

3. Befolkningen i Måsenområdet fortsätter att öka. I december 2022 kunde MT/Måsen rapportera om 550 nya invånare i Strängnäs kommun. Intresset för att komma bort från storstaden, kombinerat med bra pendlingsmöjligheter, är två av anledningarna till att folk flyttar till främst Mariefred och Strängnäs. Även Nykvarns kommun visade en uppgång bland befolkningen.

I januari 2022 skrev MT/Måsen om bostadsprojektet Brobyholm i Åkers styckebruk, som ska bli en klimatsmart stadsdel med 500 bostäder. Med andra ord kan vi se fram emot att se Måsenområdet växa ännu mer i framtiden.

4. Sörmlänningarna har blivit bättre på att både återvinna och panta. I början av förra året kunde vi läsa att IFK Mariefred samlat in mest pant i länet under 2021 och Pantameras årsstatistik visade dessutom att man i Södermanland totalt hade pantat 5,5 miljoner fler förpackningar än året före. Nykvarns kommun bytte ut plastpåsarna till matavfall mot papperspåsar – ett litet steg närmare ett hållbart och plastfritt samhälle.

5. För att öka tillgängligheten införde Region Sörmland tjänsten ”Vårdkontakt Direkt”. Tjänsten gör det möjligt att chatta med en vårdcentral, men också med barnavårdscentral och sjukvårdsrådgivningen.

– Vårdkontakt Direkt blir ett komplement till att ringa till vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen på 1177, berättade Eva Neidenströn, som är projektledare på utvecklingsenheten i Region Sörmland.

Sammanfattningsvis har vi under 2022 fått uppleva gemenskap, solidaritet och medmänsklighet, eldsjälar, tillväxt samt hållbara och klimatsmarta lösningar. För 2023 väntar som bekant ett 500-årsjubileum och förhoppningsvis också en stabil ekonomi, ökad trygghet och fred i Europa.

Nominera till klimat- och hållbarhetspris

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Strängnäs kommuns klimat- och hållbarhetspris delas varje år ut till lokala företag och föreningar som gör insatser för en hållbar utveckling.

Fram till den 15 augusti går det att nominera en förening eller ett företag som:  

Främjar människors hälsa, livskvalitet, delaktighet

Återbrukar och minskar avfall

Främjar hållbara transporter

Skapar engagemang och förändring

... eller på andra sätt bidrar till en mer hållbar kommun!

Vinnarna presenteras på näringslivsgalan den 26 september.

Assars leksaksindustri i Mariefred – ett minne blott

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Trots att det föds allt färre barn i Sverige ökar leksaksförsäljningen varje år med cirka fyra procent, och en studie visar att varje barn i snitt har 536 leksaker. En del tillverkas i Sverige men Kina är den stora distributören.

Sverige har en lång historia när det gäller leksakstillverkning. I Gemla leksaksfabrik i Småland började man tillverka leksaker i trä 1866, och företagets grundare Alexis Westerdahl kallades ”den svenska leksaksindustrins fader”.

Även i Mariefred gjordes det leksaker några år i mitten av 1900-talet. En man som hette Assar Persson bodde några år i staden, och mellan 1945 och 1953 drev han företaget ”Assars leksaksindustri” i Slottsbrinken. Han hade arbetat inom leksaksbranschen sedan femtonårsåldern och fått sin skolning hos Brio i Skåne, och fabrikören Persson var inte rädd för att ta risker när det gällde sitt företag. Tyskland hade varit det stora landet när det gällde leksaker men världskriget som just slutat medförde att tyskarna nu hade viktigare angelägenheter att tänka på.

Den kände Mariefredsbon Olle Karlsson, som gick bort 2012, var bland annat under drygt 40 år styrelseledamot i Mariefreds Hembygdsförening och han kom väl ihåg Assar Persson. Han menade att Assars industri hade ”drag av ett slags amerikansk vilda västern-mentalitet … Assar Persson dök verkligen upp som gubben i lådan, och verksamheten blommade upp i en jädra fart”.

Strengnäs tidning skrev om Assars leksaksindustri på hösten 1947, då den sysselsatte 25 man och dessutom gav hemarbete åt ett tjugotal familjer. Assar ansökte hos kommunen om bygglov för att utvidga verksamheten men fick avslag. Reportern spekulerar i hur framtiden kunde ha blivit för Mariefred om kommunen beslutat annorlunda. Allt tillverkades för hand i Assars leksaksfabrik och alla figurer var handmålade. På 1940- och 50-talet satt det ett fjäderverk i nästan alla leksaker som då skulle dras upp med en nyckel. Sådana tillverkades och monterades i ett växthus som låg en bit längre upp i Slottsbrinken.

Assars industrianläggning var ingen prydnad för Mariefred och krönikören Yan skrev i Strengnäs tidning i mars 1922 om de fula lokalerna som skymde ”den vackra utsikten ned mot stadsbebyggelsen och Gripsholms slott”. Men leksakstillverkningen blev en framgång. Redan ett par år efter starten tillverkades ett åttiotal leksaksmodeller. Det var bilar, bussar, flygmaskiner och olika djur, en del mekaniserade, andra inte. En del blev särskilt omtyckta av barnen, men inte den vaggande pingvinen. Enligt Assar berodde det på att ungarna aldrig sett en riktig pingvin men ”hos eskimåerna hade den nog slagit”.

Assars leksaker exporterades ut över världen men såldes också i källaren under klädbutiken, som Assars fru drev i en lokal med fönster mot Rådhustorget. När Tyskland och Japan åter satte i gång sin leksakstillverkning kunde inte Assar konkurrera med sin leksaker utan lade ner verksamheten i början på 1950-talet och flyttade från Mariefred. Men inkomsterna hade gett honom möjlighet att bygga ett nytt, fint hus i Slottsbrinken.

Så här stod det i Strengnäs tidning 1947. 

”De fåtal leksaker, som har funnits kvar i familjens ägo, har överlåtits till Fredrik Åström i Mariefred. Min förhoppning är, att dessa tillsammans med Fredrik Åströms övriga leksaker från Assars Leksaksindustri skall utgöra grunden till en utställning i Mariefred kanske på Gripsholms Värdshus.”

/Birgitta Markendahl

Krönika: Vissna vingar

Uppdaterad 1 november, 2024, Publicerad 1 november, 2024 – av Jennifer Lundkvist

Ibland blir inte saker som man hade tänkt sig, men jag tror att allt händer av en anledning. Just nu behöver vår lilla, familjära lokaltidning en liten paus. Det har varit några jobbiga år för vår lilla mås, som har fått flyga i motvind under en tid och nu behöver vila sina vissna vingar och ladda om.

Sedan jag för drygt två och ett halvt år sedan började frilansa för tidningen hade jag ingen aning om hur många spännande möten det skulle leda till. Jag har skrivit 291 artiklar totalt, rest runt i Måsenområdet och upptäckt både platser och människor som gör samhället lite bättre, lite klokare och lite rikare.

Bland mina starkaste möten finns exempelvis Solveig från Nykvarn, som jag och min praktikant träffade förra året. Vi blev hembjudna till henne och var där i nästan två timmar. Hon visade bilder och berättade om sina livserfarenheter, bjöd på hembakad sockerkaka och visade sina barbie- och bebiskläder som hon sytt, stickat och virkat.

Det var ett otroligt hemtrevligt möte och i slutet av veckan sa min praktikant Love: ”Jag kommer aldrig glömma Solveig”.

Jag tänker på alla funktionärer, eldsjälar, kreativa själar och företagare som jag har träffat. Statsminister, grundskolechef, författare, konstnärer och människor med en fascinerande historia.

Jag minns också Mari som precis hade fått en egen lokal till sin verksamhet. Det var drygt en halvmeter snö ute och jag fick köra över snön för att kunna ”parkera”. Under vårt samtal satt jag med mobilen och förlängde parkeringstiden flera gånger. Till sist hade det gått över två timmar! Vi hade det himla trevligt och hon sa att jag var ”en glad prick” som hade gjort hennes dag. Men det var hon som gjorde min.

MT/Måsen har gett mig möjligheten att få lära känna området och kommunerna på en helt ny nivå, öppnat upp ögonen för allt som finns och alla aktiviteter och satsningar som görs samt gett mig ett stort nätverk av människor.

Men nu är det dags för ett nytt kapitel. Måsen behöver vila sina vingar, och jag skriver därför min sista (?) introtext. När måsen vill och kan flyga igen återstår att se, men till dess vill jag bara säga tack för mig.

I det här sista numret av MT/Måsen får du läsa om den stora satsningen kring matematik på grundskolorna i Strängnäs kommun, om skogsvandringen i Ulvaskogen, om fåglarna på årets höstsalong och om den prisbelönta konditorns besök på Han i Hörnet i Mariefred.

Trevlig läsning – och välkommen tillbaka!

Michael från Åker blev årets kock

Uppdaterad 31 oktober, 2024, Publicerad 31 oktober, 2024 – av Katrin Nilsson

Foto: Samuel Unéus

Michael Andersson vann finalen av årets kock och kan se fram emot ett år med många spännande uppdrag. Både att delta i tävlingen och att vinna var fantastiskt tycker han.

- Det var sjukt magisk och jätteroligt att få titeln Årets kock. Tävlingen pågår ju ganska många veckor och då är det väldigt förlösande att gå hela vägen med någonting man tror på.

När MT/Måsen talar med Michael i slutet av oktober har han ännu inte riktigt hunnit landa efter utmärkelsen till Årets kock.

- Jag vet några saker jag kommer att göra nu, men vi kickar igång först nästa år egentligen. Sedan får vi se hur mycket tid det tar och vad jag vill göra av det året.

Michael lever idag i Stockholm, men bodde tidigare i Åkers styckebruk. Han flyttade dit när han var tonåring och hans föräldrar och hans lillasyster bor fortfarande kvar i Åker.

Det tog lite tid innan han bestämde sig för kockyrket.

- Efter nian bodde jag kvar i Åkers styckebruk medan jag pluggade teater i Södertälje.

Det var efter gymnasiet som Michael kom på att han ville bli kock.

- Jag hoppade på en snabbutbildning i Norrtälje och på den vägen är det.

Som köksmästare på restaurang Celeste har han redan nått framgångar eftersom restaurangen i våras, elva månader efter öppningen, fick en Michelinstjärna.

- Det är superhärligt att starta någonting och få fina recensioner. Folk verkar gilla det vi gör och att få en stjärna efter bara elva månader är också helt otroligt.

Michael tycker att han under Årets kock gjort väldigt bra rätter som han är nöjd med. På samma gång vet man inte hur de andra ligger till medan man tävlar.  

- Jag försökte att inte fundera någonting på de andra deltagarna. Man vet ju inte ifall de är snäppet vassare, så det är en oro som man hela tiden är. Men det kändes väldigt bra när jag gick in i tävlingen.

På samma gång var det ett och annat som inte exakt följde planeringen han gjort.

- Det handlade om tidsschemat och lite småsaker som inte riktigt blev som jag hade tränat på. Det satte lite griller i huvudet på en.

Kåldolme på anka med kål och krispigt äpple. Foto: Magnus Skoglöf.

En uppgift var att, som en hyllning till Tore Wretman som en gång tog initiativet till Årets kock, göra en modern upplaga av den klassiska kåldolmen. Michael gjorde en variant där han använde kött från anka och lokalt odlad kål.

Hållbarhet var ett stort fokus i tävlingen. En av tre uppgift var att laga en rätt med blåmusslor och en valfri fisk, där man hade en maxbudget i koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter mäter klimatpåverkan och här räknade man hela vägen från att livsmedlet producerats till det nått butiken.

Grillad tartar på gös och blåmussla. Picklad kålrabbi och äpple. Buljong på shiitake och libbsticka med en sabyone. Foto: Magnus Skoglöf.

 

Ett annat sätt att minska sitt klimatavtryck är att äta vegetariskt. Årets kock innehöll också en vegetarisk tävlingsuppgift. Till den fick deltagarna, redan före sommaren, i uppdrag att konservera råvaror från perioden juni-augusti, berättar Michael.

- Det handlar ju om inläggning och fermentation, att pickla, sylta, torka, frysa.

I tävlingsmomentet säsong möter säsongfick deltagarna sedan använda de råvaror som de konserverat under sommaren och komplettera med säsongsråvaror från oktober.

- Jag gjorde en grillad ragu. Det var en potatisrätt där jag bland annat använde mina mjölksyrade vaxbönor och lök. Sedan tog jag svamp efter säsong, som rödgul- och svart trumpetsvamp och kantareller, förklarar Michael.

Potatis med ragu på mjölksyrade vaxbönor, grillad skogssvamp. Foto: Magnus Skoglöf.

Dessutom använde han libbsticka och persilja som han grillade, samt potatisskum.

- Avslutningsvis gjorde jag en svampsky som jag smaksatte med egentillverkad svensk pesto och blandade i ragun precis i slutet.

Ragun blev en av de maträtter som gjorde att han fick högsta poängen av alla i tävlingen och nu stundar ett spännande år för Årets kock, Michael Andersson.