Kanelbullens segertåg över världen

Publicerad 6 oktober, 2024 – av Katrin Nilsson

Vår tids kanelbulle uppfanns troligen när första världskriget var över och det efter nödåren fanns tillgång till socker, smör och annat som behövs för att baka de smakliga kanelsnurrorna.

Om det var en svensk uppfinning är inte fastställt. Även andra nordiska länder aspirerar på att ha varit först med kanelbullen. Men helt säkert är att vi i Sverige firar kanelbullen varje år med eftertryck.

Sedan 1999 har vi slutit upp kring kaffeborden på Kanelbullens dag och bakverket är också en hörnpelare i den numera internationellt erkända svenska fikakulturen.

Kanelbullen blev ett populärt bakverk när det blev möjligt för fler att skaffa smör, socker, kanel och andra nödvändiga ingredienser att baka med. Men vad gäller kanelbullen finns ingen enskild uppfinnare som vi känner till.

Däremot vet vi vem som instiftade Kanelbullens dag. Det var kommunikatören Kaeth Gardestedt som på den tiden var projektansvarig för Hembakningsrådet som skulle fira 40 års jubileum.

Kanelbullens hade potential tyckte man och Hembakningsrådet beslöt att uppfinna en dag speciellt ägnad åt det populära bakverket.

Det var ingen felbedömning för Kanelbullens dag har inte blivit en av de många bortglömde bemärkelsedagar som vi har idag. Svenskarna firar den med stor frenesi. Förra året åt 62 % av svenskarna minst en kanelbulle på Kanelbullens dag.

Mariefred är inget undantag och på Gripsholms värdshus har man sålt flera hundra bullar när MT/Måsen besöker bröddisken vid klockan fyra.

Gripsholms värdshus har sitt eget bageri där man bakar bullar, bröd och mycket annat. Bageridisken är öppen fredag, lördag och söndag. Just den här fredagen var det också ett speciellt sug efter kanelbullar.

- Många kommer förbi just för att det är Kanelbullens dag, förklarar receptionisten Katarina Ängquist, som själv ännu inte hunnit äta någon bulle den här bemärkelsedagen.

Däremot hade Oliva som jobbar på Blå katten provat bullarna.

- De är jättegoda försäkrar hon.

På Blå katten bakar man också allting själva.

- Vi har ett hemligt recept som alltid går hem.

Även här har man sålt ett stort antal bullar

- En hel del kommer hit och köper bullar på grund av att det är Kanelbullens dag.

På Två goda ting var kanelbullarna uppätna när MT/Måsen hade letat sig dig.

- Bullarna gick åt rekordsnabbt. Alla ville ha kanelbullar idag. De var slut innan klockan två, berättar Hugo Ohlsson på Två goda ting.

Bullarna kommer från Bageri speceri som håller till i Stallarholmen. Idag hade Två goda ting bara kanelbullar men annars har man också kardemummabullar.

- Bullarna är goda och tillverkade i Stallarholmen. Vi bakar inte själva men vi tycker att det är bra att vi kan ha bullar som är från ett lokalt bageri. De levererar dem varje morgon.

Kunderna som kommit dit har också i stor utsträckning velat äta en bulle för att det är Kanelbullens dag.

- Men när bullarna var slut köpte de något annat, förklarar Hugo.

Hugo gillar kanelbullar men har inte själv ätit någon idag, utan bara sett till att kunderna fått.

- Vi sålde de 35 som vi beställde. Det borde kanske varit fler, men imorgon kommer nya kanelbullar.

SörmlandsHubben vill förenkla lokal handel och minska utsläpp

Publicerad 23 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

En ny logistiklösning kan göra det enklare att köpa och sälja lokalproducerad mat och dryck i Strängnäs. Projektet SörmlandsHubben har, med stöd från Klimatfond Strängnäs, tagit fram en modell som minskar transporter, sparar tid och stärker den lokala livsmedelsförsörjningen.

Solör Bioenergi och Strängnäs kommunföretag har tecknat ett samverkansavtal för att tillsammans bidra till en snabbare energi- och klimatomställning i hela Strängnäs kommun. Totalt satsas 60 miljoner kronor för det gemensamma arbetet och genom Klimatfond Strängnäs kan andra lokala företag, föreningar och kommunen ta del av satsningen.

Idén växte fram vid frukostträffar på mötesplatsen Kranen i Mariefred. Där möts producenter, krögare och företagare som värnar det lokala för att diskutera gemensamma utmaningar. Många upplever att det är svårt att få leveranser av lokala varor att fungera i vardagen. Transporterna tar mycket tid för producenterna och leveranser sker ofta vid tider som inte passar butiker och restauranger. Det gör att lokala produkter väljs bort, trots att efterfrågan finns.

– Vi vill få ut fler sörmländska varor på marknaden och samtidigt bygga ett lönsamt och klimatsmart system för lokalproducerad mat och dryck, säger Jonas Fläckerud, grundare av Kranen och den som leder arbetet med SörmlandsHubben.

Projektet har fått stöd från Klimatfond Strängnäs för att genomföra en förstudie, som har undersökt hur en ny logistiklösning kan fungera, både tekniskt och ekonomiskt.

Förstudien visar att en obemannad kylcontainer kan lösa flera av problemen. Den ska vara öppen dygnet runt och fungera som en gemensam omlastningsplats. Lokala producenter och odlare kan leverera sina varor när det passar dem, och butiker och restauranger kan hämta det de beställt vid ett senare tillfälle. Att öppna och låsa styrs digitalt.

– Förstudien visar att lösningen kan minska onödiga transporter kraftigt. Det frigör tid för produktion och matlagning – bönderna kan odla och krögarna kan laga mat – och minskar samtidigt utsläppen, säger Jonas.

En lokal odlare som deltar i projektet uppskattar att upp till 40 procent av arbetstiden i dag går åt till att åka runt och leverera varor.

– Med SörmlandsHubben kan den tiden användas till att producera mat i stället för avgaser, menar Jonas.

Beräkningar visar att ett trettiotal anslutna aktörer kan minska utsläppen med flera hundra kilo koldioxid i veckan. Redan vid omkring 20 aktörer bedöms lösningen vara ekonomiskt hållbar. Affärsmodellen bygger på att producenter och köpare abonnerar på plats i hubben. Intäkterna från abonnemangen ska täcka kostnaderna för driften av containern.

– Genom att bygga en slimmad organisation håller vi nere kostnaderna. Målet är att SörmlandsHubben ska bära sig själv genom ett effektivt medlemsupplägg utan onödig administration, förklarar Jonas.

Lokalt producerad mat ger även andra effekter än minskade utsläpp. När fler handlar lokalt stärks företag, jobb och skatteintäkter.

– Samtidigt ökar beredskapen eftersom lokala matproducenter kan leverera även vid kriser. Kortare leveranskedjor både minskar sårbarheten, sparar tid och gör näringslivet mer effektivt, säger Jonas.

Flera lokala aktörer deltar i projektet, från leverantörer av teknik och säkerhet till företag inom livsmedel och handel.

– Nästa steg är att testa lösningen i praktiken. Målet är att placera en hubb i Mariefred under högsäsongen maj till oktober och samtidigt samla in data för att följa upp miljönytta och tidsbesparing, säger Jonas.

Flera restauranger, butiker och producenter har varit delaktiga i förstudien och visat intresse för att delta i testet.

– Om vi får detta att fungera går det enkelt att skala upp lösningen till fler platser i Strängnäs och resten av landet, avslutar Jonas.

Dansens dag

Uppdaterad 23 april, 2026, Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Onsdagen den 29 april mellan klockan 18.00 och 19.00 firas Dansens dag i Paulinska salen i Paulinska skolan med ingång från Bondegatan.

Programmet arrangeras i samarbete med André Ekelbergs balettskola. Medverkar gör dansare från André Ekelbergs balettskola, Gabriela Gutarra med dansare från Flamenco center Stockholm, Gnesta kulturskola och Bahtale Roma.  Fri entré

Sommaridrottsläger

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Nykvarn summer camp heter ett kostnadsfritt sommaridrottsläger för barn födda 2014–2018 och folkbokförda i Nykvarns kommun. Lägret pågår under veckorna 31 och 32 mellan klockan 9.00 och 15.30 måndag till fredag. Den som anmält sig får vara med en av veckorna. Aktiviteterna äger rum i nära anslutning till Furuborghallen och Nykvarns IP. Anmälan är öppen tills platserna är fyllda eller till senast 27 april.

Förskolebarnen minskar i antal

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Antalet barn i förskolan i Nykvarns kommun minskar, och därför kommer flera tjänster inom förskolan att dras in.