Många väljer att se nyår som en ny start, medan andra inte bryr sig om det alls. Att avge nyårslöften är en relativ modern företeelse och en riktig tudelare bland människor.
När ett nytt år nu närmar sig är det kanske många som får frågan om de har något nyårslöfte. Seden med att avlägga nyårslöften inför det kommande året kom till Sverige under andra hälften av 1900-talet. En bit in på 2000-talet kunde ordet ”nyårslöfte” ses som väletablerat, men exakt hur många som avger nyårslöften är svårt att säga.
Vad man har för löfte varierar såklart från person till person, men några av de vanligaste löftena är att sluta röka, dra ner på alkoholen, gå ner i vikt och att börja träna. Staffan Callert från Strängnäs är en av dem som slår på stort inför det nya året.
– Jag ska genomföra en svensk klassiker, säger han. Jag tänkte börja med Vasaloppets öppna spår.
Magdalena Maria Jomalm har också bestämt sig för att ha ett nyårslöfte, men inte ett av de traditionella löftena man oftast hör talas om, utan ett som kommer direkt från hjärtat.
– 2023 ska jag helhjärtat ta fullt ansvar för hur jag själv reagerar i varje situation, säger hon. Ett lite annorlunda nyårslöfte som jag bjuder in fler till att våga testa.
Att fira nyår är, till skillnad från den tusenåriga traditionen med att fira jul, en ganska modern företeelse. Vilket datum det nya året skulle inträffa har sett annorlunda ut historiskt sett.
I den kristna tron är julen en stor milstolpe och brytningspunkt. De första kristna hade därför den 25 december som nyårsdag och under medeltiden firades nyår både den 25 december och 1 januari. Sedan Gustav Vasas regenttid firar vi dock endast den 1 januari.
Med nyårslöften följer krav och inte alltför sällan även besvikelser, vilket är anledningen till att många väljer att inte ha några. Jenny Wallin är en av dem.
– I vår familj finns ingen tradition om att avge nyårslöften, säkerligen av flera skäl. Vi belastas med allt för många löften i vår vardag på daglig basis – löften vi ofta inte kan, hinner eller vill uppfylla.
Jenny menar att ett misslyckande kan förenas med skam och skuldkänslor och få oss till ett beteende vi inte själva vill leva med.
– Inte ett enda nyårslöfte har fått mig att sluta snusa, sluta röka, sluta nyttja alkohol och så vidare, utan det har alla andra fantastiska dagar på året hjälpt mig med, skrattar Jenny.
En annan som tycker att nyårslöften är överskattat är Elisabet Molander. Hon flyttade till Strängnäs i juni i år efter att tagit ett stort kliv och lämnat livet i Stockholm. Sedan dess har hon försökt hitta sin plats och lycka i livet igen.
– Jag vill inte ha några löften för med löften kommer krav, så jag har önskningar istället, säger hon.
Elisabet berättar att den stora flytten från både jobb och en älskad våning från sekelskiftet var ett tuffare steg än hon hade kunnat tro. Beslutet att flytta gav stora behov av avslut och hopp om förändring.
– Frihet kan vara härligt, men också förlamande.
Med tanke på den mörka värld vi har idag – med krig, inflation och elkris – hoppas Elisabet att det nya året ska inbringa livslust och glädje. Hon har inga konkreta nyårslöften, men många önskningar och hopp om framtiden.
– Jag välkomnar det nya året. Jag känner mig ganska vilsen idag. Jag önskar att få hitta ett nytt jobb, få sjunga, blomstra och skaffa nya vänner. Det ser jag fram emot under det nya året.
