Prisceremoni för åttornas åttologi

Uppdaterad 30 maj, 2024, Publicerad 30 maj, 2024 – av Jennifer Lundkvist

I måndags var det prisutdelning för åttorna på Mariefreds skola. Två lyckliga vinnare skulle utses och fem priser skulle delas ut; två inom illustration och tre inom novellskriveri. MT/Måsen var en av dem som satt med i juryn för årets upplaga av åttornas åttologi.

Studiehallen i Mariefreds skola hade fyllts till brädden med högstadieelever under måndagen. Vinnarna i årets åttologi skulle utses och tanken var att boken som trycks med åttornas noveller även skulle ha hunnit anlända, men den hann tyvärr inte dyka upp före ceremonin.

MT/Måsen har tidigare intervjuat Sandra Östman, som arbetar som lärare i svenska och är arbetslagsledare för årskurs 7–9 på Mariefreds skola, inför årets upplaga. Under måndagens ceremoni var hon dock sjuk, men säger i efterhand att det har varit en rolig process med många kreativa berättelser.

- Jag tycker att årets åttor har varit entusiastiska och jobbat på fint, säger Sandra. De har utvecklat sitt språk och kunskapen om hur man skriver berättande.

Prisutdelare för dagen var Helena Hellmark, som är legitimerad ämneslärare i svenska och historia.

Vinnarna inom kategorin ”bästa illustration” blev Cornelia Corell Thor, som knep andraplatsen, medan förstapriset gick till Ruben Ståbi.

Pris för bästa novell delades ut till tre elever. På tredje plats kom Ida Åkerlind i 8C med sin novell ”Tre års tågresa”. På andraplats kom Nils Lindelöf i 8B med novellen ”Svarta kängor”. Första priset gick till Doris Bjurenborg Hennix i 8D, som med sin novell ”Fisken och kriget” hittade en ny synvinkel där någon som inte nödvändigtvis märks eller syns nu fått stå i fokus.

- Det känns bra, säger Doris. Jag tänkte bara att jag skulle skriva om något annat än vad man brukar skriva.

I Doris novell får man följa en fisk som lever i ett akvarium på en allmän plats där många människor rör sig, men som plötsligt slutar komma och gå som de ska. Fisken hör folk prata om krig, men vet inte vad det är. Samtidigt som den lever i sin lilla ”bubbla” innan allt plötsligt blir svart.

Årets tema var ”Hört i korridoren”. Utifrån det ämnet har eleverna i årskurs fått skriva varsin novell och även gjort en illustration till sin text. Av dessa valdes åtta noveller ut som finalister och fick därmed sina noveller lästa och betygsatte av en jury. MT/Måsen var en av dem som satt i juryn.

Juryn bedömde texterna utifrån handling/dramaturgi, språk samt hur väl texterna kunde kopplas till temat ”Hört i korridoren”.

- De tyckte att det var ett svårt tema, men har ändå gjort sitt bästa, förklarar Sandra.

Vinnaren Doris berättar att hon själv inte brukar skriva så mycket och att det därför var bra att ha ett tema.

- Annars vet jag inte vad jag ska skriva om, säger hon.

Hon gillar att rita och berättar att hennes tanke är att till nästa år söka till ett gymnasium där hon kan rita och animera.

Svenskalärare Sandra hoppas på en ny åttologi igen nästa år.

- Det roligaste har varit att se deras förståelse för skrivprocessen och hur en text "aldrig blir klar" utan kan revideras i en oändlighet. De har sedan varit otroligt spända på att få se slutresultatet av boken och att få veta vilka som vann.

SörmlandsHubben vill förenkla lokal handel och minska utsläpp

Publicerad 23 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

En ny logistiklösning kan göra det enklare att köpa och sälja lokalproducerad mat och dryck i Strängnäs. Projektet SörmlandsHubben har, med stöd från Klimatfond Strängnäs, tagit fram en modell som minskar transporter, sparar tid och stärker den lokala livsmedelsförsörjningen.

Solör Bioenergi och Strängnäs kommunföretag har tecknat ett samverkansavtal för att tillsammans bidra till en snabbare energi- och klimatomställning i hela Strängnäs kommun. Totalt satsas 60 miljoner kronor för det gemensamma arbetet och genom Klimatfond Strängnäs kan andra lokala företag, föreningar och kommunen ta del av satsningen.

Idén växte fram vid frukostträffar på mötesplatsen Kranen i Mariefred. Där möts producenter, krögare och företagare som värnar det lokala för att diskutera gemensamma utmaningar. Många upplever att det är svårt att få leveranser av lokala varor att fungera i vardagen. Transporterna tar mycket tid för producenterna och leveranser sker ofta vid tider som inte passar butiker och restauranger. Det gör att lokala produkter väljs bort, trots att efterfrågan finns.

– Vi vill få ut fler sörmländska varor på marknaden och samtidigt bygga ett lönsamt och klimatsmart system för lokalproducerad mat och dryck, säger Jonas Fläckerud, grundare av Kranen och den som leder arbetet med SörmlandsHubben.

Projektet har fått stöd från Klimatfond Strängnäs för att genomföra en förstudie, som har undersökt hur en ny logistiklösning kan fungera, både tekniskt och ekonomiskt.

Förstudien visar att en obemannad kylcontainer kan lösa flera av problemen. Den ska vara öppen dygnet runt och fungera som en gemensam omlastningsplats. Lokala producenter och odlare kan leverera sina varor när det passar dem, och butiker och restauranger kan hämta det de beställt vid ett senare tillfälle. Att öppna och låsa styrs digitalt.

– Förstudien visar att lösningen kan minska onödiga transporter kraftigt. Det frigör tid för produktion och matlagning – bönderna kan odla och krögarna kan laga mat – och minskar samtidigt utsläppen, säger Jonas.

En lokal odlare som deltar i projektet uppskattar att upp till 40 procent av arbetstiden i dag går åt till att åka runt och leverera varor.

– Med SörmlandsHubben kan den tiden användas till att producera mat i stället för avgaser, menar Jonas.

Beräkningar visar att ett trettiotal anslutna aktörer kan minska utsläppen med flera hundra kilo koldioxid i veckan. Redan vid omkring 20 aktörer bedöms lösningen vara ekonomiskt hållbar. Affärsmodellen bygger på att producenter och köpare abonnerar på plats i hubben. Intäkterna från abonnemangen ska täcka kostnaderna för driften av containern.

– Genom att bygga en slimmad organisation håller vi nere kostnaderna. Målet är att SörmlandsHubben ska bära sig själv genom ett effektivt medlemsupplägg utan onödig administration, förklarar Jonas.

Lokalt producerad mat ger även andra effekter än minskade utsläpp. När fler handlar lokalt stärks företag, jobb och skatteintäkter.

– Samtidigt ökar beredskapen eftersom lokala matproducenter kan leverera även vid kriser. Kortare leveranskedjor både minskar sårbarheten, sparar tid och gör näringslivet mer effektivt, säger Jonas.

Flera lokala aktörer deltar i projektet, från leverantörer av teknik och säkerhet till företag inom livsmedel och handel.

– Nästa steg är att testa lösningen i praktiken. Målet är att placera en hubb i Mariefred under högsäsongen maj till oktober och samtidigt samla in data för att följa upp miljönytta och tidsbesparing, säger Jonas.

Flera restauranger, butiker och producenter har varit delaktiga i förstudien och visat intresse för att delta i testet.

– Om vi får detta att fungera går det enkelt att skala upp lösningen till fler platser i Strängnäs och resten av landet, avslutar Jonas.

Dansens dag

Uppdaterad 23 april, 2026, Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Onsdagen den 29 april mellan klockan 18.00 och 19.00 firas Dansens dag i Paulinska salen i Paulinska skolan med ingång från Bondegatan.

Programmet arrangeras i samarbete med André Ekelbergs balettskola. Medverkar gör dansare från André Ekelbergs balettskola, Gabriela Gutarra med dansare från Flamenco center Stockholm, Gnesta kulturskola och Bahtale Roma.  Fri entré

Sommaridrottsläger

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Nykvarn summer camp heter ett kostnadsfritt sommaridrottsläger för barn födda 2014–2018 och folkbokförda i Nykvarns kommun. Lägret pågår under veckorna 31 och 32 mellan klockan 9.00 och 15.30 måndag till fredag. Den som anmält sig får vara med en av veckorna. Aktiviteterna äger rum i nära anslutning till Furuborghallen och Nykvarns IP. Anmälan är öppen tills platserna är fyllda eller till senast 27 april.

Förskolebarnen minskar i antal

Publicerad 19 april, 2026 – av Öfre Slotts Media

Antalet barn i förskolan i Nykvarns kommun minskar, och därför kommer flera tjänster inom förskolan att dras in.