Sjukskrivningar av stress har ökat i Strängnäs kommun

Publicerad 20 mars, 2023 – av Mariefreds tidning/Måsen
I december 2022 var 1 229 personer i Södermanlands län inne på en minst två veckor lång sjukskrivning på grund av stress.

Sedan början av 2010-talet har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat dramatiskt – även i Strängnäs och Södermanlands län. I december var antal sjukskrivna till följd av stress högre än på över tre år och det är framför allt kvinnor som drabbas. 20 procent av alla sjukskrivningar i Strängnäs kommun var stressrelaterade.
– Det är oroande, samhällskonsekvenserna av vårt stressande blir allt tydligare i sjuktalen, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.

Färsk statistik från Försäkringskassan visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökar kraftigt. I december 2022 var 1 229 personer i Södermanlands län inne på en minst två veckor lång sjukskrivning på grund av stress. För tolv år sedan, i början av 2010-talet, var motsvarande siffra 220 personer.

Antalet sjukskrivna på grund av stress har med andra ord ökat nästan sexfalt på ett drygt decennium och ligger nu på den högsta nivån sedan 2019.

– Stressrelaterade sjukskrivningar blir ett allt större samhällsproblem. Främst drabbar det individen, men det är också en viktig signal för arbetsgivare att fånga problemet innan det blir för stort, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

I landets som helhet visade de stressrelaterade sjukskrivningarna en nedgång under pandemin, men har det senaste året börjat klättra uppåt igen. I Södermanland var det 5 procent fler som var sjukskrivna på grund av stress i december än innan pandemin.

– Med det nya hybridarbetslivet i beaktande riskerar detta att bara vara toppen på isberget. Det kan finnas en dold sjuknärvarobubbla på väg att brista, säger Kristina Ström Olsson.

Graf: Utveckling över tid

Det finns stora regionala skillnader. Antalet stressrelaterade sjukskrivningar har ökat i Södermanland, men andra delar av landet är ännu hårdare drabbat. Mäter man hur stor andel av alla sjukskrivningar som är stressrelaterade hamnar Södermanland på en 15:e plats bland 21 län. I Jämtlands län är andelen högst.

Bland kommunerna i länet har Gnesta högst och Oxelösund lägst andel stressrelaterade sjukskrivningar (se tabell längre ner).
– Geografiska skillnader i sjukskrivningsmönstret på grund av stress kan ha många olika förklaringar som demografi, näringslivsklimat, insatser för att främja tillgängligheten i vården eller andra insatser som främjar hälsa och arbetsförmåga. I viss mån kan även bedömning och klassificering vid arbetsförmågebedömningar i sjukskrivningsprocessen förklara skillnader, säger Kristina Ström Olsson.

En kvinnofälla

Det finns väldigt tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till stressrelaterade sjukskrivningar. Av de 1 229 personer som i december var sjukskrivna på grund av stress i Södermanland var 978 kvinnor, motsvarande 80 procent.

Stressrelaterade sjukskrivningar utgör också en större andel av samtliga sjukskrivningar för kvinnor. Av alla pågående, längre sjukdomsfall bland kvinnor i Södermanlands län var 25 procent stressrelaterade i december, jämfört med 12 procent bland män.

– Yrkesroll och bransch kan inverka på stressnivå och sjukskrivning. Kvinnor tar utöver ansvaret för sitt jobb, i större utsträckning ansvar för hemsysslor. Att gå från arbetsdagen och till hemarbetet kan leda till ett större stresspåslag, fastän kropp och sinne egentligen behöver återhämtning, säger Kristina Ström Olsson.

Tabeller

Kommun för kommun i Södermanlands län
Kommun Antal sjukskrivna på grund av stress Andel av alla sjukskrivna
Gnesta 80 30 %
Nyköping 293 24 %
Trosa 56 22 %
Katrineholm 176 22 %
Strängnäs 150 20 %
Flen 51 19 %
Eskilstuna 347 17 %
Vingåker 33 17 %
Oxelösund 43 16 %
Källa: Försäkringskassan. Avser december 2022.
Län för län
Län Antal sjukskrivna på grund av stress Andel av alla sjukskrivna
Jämtland 678 26 %
Värmland 1 584 26 %
Stockholm 9 290 23 %
Västra Götaland 9 067 23 %
Kronoberg 796 22 %
Uppsala 1 708 22 %
Halland 1 322 22 %
Västerbotten 1 238 22 %
Dalarna 1 290 22 %
Örebro 1 264 21 %
Västernorrland 1 075 21 %
Blekinge 570 21 %
Jönköping 1 549 21 %
Västmanland 1 180 21 %
Södermanland 1 229 20 %
Kalmar 895 20 %
Gävleborg 1 159 19 %
Gotland 178 19 %
Skåne 4 225 18 %
Norrbotten 736 17 %
Östergötland 1 550 17 %
Källa: Försäkringskassan. Avser december 2022.

Metod

Den här artikeln bygger på Försäkringskassan statistik över pågående stressrelaterade sjukfall. De senast rapporterade siffrorna är från december 2022. Statistiken gäller sjukfall som pågått i minst 14 dagar med en stressdiagnos (diagnoskod F43). När förändringar över tid beskrivs görs jämförelser med antalet sjukskrivna december 2010 och december 2019 (det vill säga före pandemin).

Nominera till klimat- och hållbarhetspris

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Strängnäs kommuns klimat- och hållbarhetspris delas varje år ut till lokala företag och föreningar som gör insatser för en hållbar utveckling.

Fram till den 15 augusti går det att nominera en förening eller ett företag som:  

Främjar människors hälsa, livskvalitet, delaktighet

Återbrukar och minskar avfall

Främjar hållbara transporter

Skapar engagemang och förändring

... eller på andra sätt bidrar till en mer hållbar kommun!

Vinnarna presenteras på näringslivsgalan den 26 september.

Assars leksaksindustri i Mariefred – ett minne blott

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Trots att det föds allt färre barn i Sverige ökar leksaksförsäljningen varje år med cirka fyra procent, och en studie visar att varje barn i snitt har 536 leksaker. En del tillverkas i Sverige men Kina är den stora distributören.

Sverige har en lång historia när det gäller leksakstillverkning. I Gemla leksaksfabrik i Småland började man tillverka leksaker i trä 1866, och företagets grundare Alexis Westerdahl kallades ”den svenska leksaksindustrins fader”.

Även i Mariefred gjordes det leksaker några år i mitten av 1900-talet. En man som hette Assar Persson bodde några år i staden, och mellan 1945 och 1953 drev han företaget ”Assars leksaksindustri” i Slottsbrinken. Han hade arbetat inom leksaksbranschen sedan femtonårsåldern och fått sin skolning hos Brio i Skåne, och fabrikören Persson var inte rädd för att ta risker när det gällde sitt företag. Tyskland hade varit det stora landet när det gällde leksaker men världskriget som just slutat medförde att tyskarna nu hade viktigare angelägenheter att tänka på.

Den kände Mariefredsbon Olle Karlsson, som gick bort 2012, var bland annat under drygt 40 år styrelseledamot i Mariefreds Hembygdsförening och han kom väl ihåg Assar Persson. Han menade att Assars industri hade ”drag av ett slags amerikansk vilda västern-mentalitet … Assar Persson dök verkligen upp som gubben i lådan, och verksamheten blommade upp i en jädra fart”.

Strengnäs tidning skrev om Assars leksaksindustri på hösten 1947, då den sysselsatte 25 man och dessutom gav hemarbete åt ett tjugotal familjer. Assar ansökte hos kommunen om bygglov för att utvidga verksamheten men fick avslag. Reportern spekulerar i hur framtiden kunde ha blivit för Mariefred om kommunen beslutat annorlunda. Allt tillverkades för hand i Assars leksaksfabrik och alla figurer var handmålade. På 1940- och 50-talet satt det ett fjäderverk i nästan alla leksaker som då skulle dras upp med en nyckel. Sådana tillverkades och monterades i ett växthus som låg en bit längre upp i Slottsbrinken.

Assars industrianläggning var ingen prydnad för Mariefred och krönikören Yan skrev i Strengnäs tidning i mars 1922 om de fula lokalerna som skymde ”den vackra utsikten ned mot stadsbebyggelsen och Gripsholms slott”. Men leksakstillverkningen blev en framgång. Redan ett par år efter starten tillverkades ett åttiotal leksaksmodeller. Det var bilar, bussar, flygmaskiner och olika djur, en del mekaniserade, andra inte. En del blev särskilt omtyckta av barnen, men inte den vaggande pingvinen. Enligt Assar berodde det på att ungarna aldrig sett en riktig pingvin men ”hos eskimåerna hade den nog slagit”.

Assars leksaker exporterades ut över världen men såldes också i källaren under klädbutiken, som Assars fru drev i en lokal med fönster mot Rådhustorget. När Tyskland och Japan åter satte i gång sin leksakstillverkning kunde inte Assar konkurrera med sin leksaker utan lade ner verksamheten i början på 1950-talet och flyttade från Mariefred. Men inkomsterna hade gett honom möjlighet att bygga ett nytt, fint hus i Slottsbrinken.

Så här stod det i Strengnäs tidning 1947. 

”De fåtal leksaker, som har funnits kvar i familjens ägo, har överlåtits till Fredrik Åström i Mariefred. Min förhoppning är, att dessa tillsammans med Fredrik Åströms övriga leksaker från Assars Leksaksindustri skall utgöra grunden till en utställning i Mariefred kanske på Gripsholms Värdshus.”

/Birgitta Markendahl

Krönika: Vissna vingar

Uppdaterad 1 november, 2024, Publicerad 1 november, 2024 – av Jennifer Lundkvist

Ibland blir inte saker som man hade tänkt sig, men jag tror att allt händer av en anledning. Just nu behöver vår lilla, familjära lokaltidning en liten paus. Det har varit några jobbiga år för vår lilla mås, som har fått flyga i motvind under en tid och nu behöver vila sina vissna vingar och ladda om.

Sedan jag för drygt två och ett halvt år sedan började frilansa för tidningen hade jag ingen aning om hur många spännande möten det skulle leda till. Jag har skrivit 291 artiklar totalt, rest runt i Måsenområdet och upptäckt både platser och människor som gör samhället lite bättre, lite klokare och lite rikare.

Bland mina starkaste möten finns exempelvis Solveig från Nykvarn, som jag och min praktikant träffade förra året. Vi blev hembjudna till henne och var där i nästan två timmar. Hon visade bilder och berättade om sina livserfarenheter, bjöd på hembakad sockerkaka och visade sina barbie- och bebiskläder som hon sytt, stickat och virkat.

Det var ett otroligt hemtrevligt möte och i slutet av veckan sa min praktikant Love: ”Jag kommer aldrig glömma Solveig”.

Jag tänker på alla funktionärer, eldsjälar, kreativa själar och företagare som jag har träffat. Statsminister, grundskolechef, författare, konstnärer och människor med en fascinerande historia.

Jag minns också Mari som precis hade fått en egen lokal till sin verksamhet. Det var drygt en halvmeter snö ute och jag fick köra över snön för att kunna ”parkera”. Under vårt samtal satt jag med mobilen och förlängde parkeringstiden flera gånger. Till sist hade det gått över två timmar! Vi hade det himla trevligt och hon sa att jag var ”en glad prick” som hade gjort hennes dag. Men det var hon som gjorde min.

MT/Måsen har gett mig möjligheten att få lära känna området och kommunerna på en helt ny nivå, öppnat upp ögonen för allt som finns och alla aktiviteter och satsningar som görs samt gett mig ett stort nätverk av människor.

Men nu är det dags för ett nytt kapitel. Måsen behöver vila sina vingar, och jag skriver därför min sista (?) introtext. När måsen vill och kan flyga igen återstår att se, men till dess vill jag bara säga tack för mig.

I det här sista numret av MT/Måsen får du läsa om den stora satsningen kring matematik på grundskolorna i Strängnäs kommun, om skogsvandringen i Ulvaskogen, om fåglarna på årets höstsalong och om den prisbelönta konditorns besök på Han i Hörnet i Mariefred.

Trevlig läsning – och välkommen tillbaka!

Michael från Åker blev årets kock

Uppdaterad 31 oktober, 2024, Publicerad 31 oktober, 2024 – av Katrin Nilsson

Foto: Samuel Unéus

Michael Andersson vann finalen av årets kock och kan se fram emot ett år med många spännande uppdrag. Både att delta i tävlingen och att vinna var fantastiskt tycker han.

- Det var sjukt magisk och jätteroligt att få titeln Årets kock. Tävlingen pågår ju ganska många veckor och då är det väldigt förlösande att gå hela vägen med någonting man tror på.

När MT/Måsen talar med Michael i slutet av oktober har han ännu inte riktigt hunnit landa efter utmärkelsen till Årets kock.

- Jag vet några saker jag kommer att göra nu, men vi kickar igång först nästa år egentligen. Sedan får vi se hur mycket tid det tar och vad jag vill göra av det året.

Michael lever idag i Stockholm, men bodde tidigare i Åkers styckebruk. Han flyttade dit när han var tonåring och hans föräldrar och hans lillasyster bor fortfarande kvar i Åker.

Det tog lite tid innan han bestämde sig för kockyrket.

- Efter nian bodde jag kvar i Åkers styckebruk medan jag pluggade teater i Södertälje.

Det var efter gymnasiet som Michael kom på att han ville bli kock.

- Jag hoppade på en snabbutbildning i Norrtälje och på den vägen är det.

Som köksmästare på restaurang Celeste har han redan nått framgångar eftersom restaurangen i våras, elva månader efter öppningen, fick en Michelinstjärna.

- Det är superhärligt att starta någonting och få fina recensioner. Folk verkar gilla det vi gör och att få en stjärna efter bara elva månader är också helt otroligt.

Michael tycker att han under Årets kock gjort väldigt bra rätter som han är nöjd med. På samma gång vet man inte hur de andra ligger till medan man tävlar.  

- Jag försökte att inte fundera någonting på de andra deltagarna. Man vet ju inte ifall de är snäppet vassare, så det är en oro som man hela tiden är. Men det kändes väldigt bra när jag gick in i tävlingen.

På samma gång var det ett och annat som inte exakt följde planeringen han gjort.

- Det handlade om tidsschemat och lite småsaker som inte riktigt blev som jag hade tränat på. Det satte lite griller i huvudet på en.

Kåldolme på anka med kål och krispigt äpple. Foto: Magnus Skoglöf.

En uppgift var att, som en hyllning till Tore Wretman som en gång tog initiativet till Årets kock, göra en modern upplaga av den klassiska kåldolmen. Michael gjorde en variant där han använde kött från anka och lokalt odlad kål.

Hållbarhet var ett stort fokus i tävlingen. En av tre uppgift var att laga en rätt med blåmusslor och en valfri fisk, där man hade en maxbudget i koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenter mäter klimatpåverkan och här räknade man hela vägen från att livsmedlet producerats till det nått butiken.

Grillad tartar på gös och blåmussla. Picklad kålrabbi och äpple. Buljong på shiitake och libbsticka med en sabyone. Foto: Magnus Skoglöf.

 

Ett annat sätt att minska sitt klimatavtryck är att äta vegetariskt. Årets kock innehöll också en vegetarisk tävlingsuppgift. Till den fick deltagarna, redan före sommaren, i uppdrag att konservera råvaror från perioden juni-augusti, berättar Michael.

- Det handlar ju om inläggning och fermentation, att pickla, sylta, torka, frysa.

I tävlingsmomentet säsong möter säsongfick deltagarna sedan använda de råvaror som de konserverat under sommaren och komplettera med säsongsråvaror från oktober.

- Jag gjorde en grillad ragu. Det var en potatisrätt där jag bland annat använde mina mjölksyrade vaxbönor och lök. Sedan tog jag svamp efter säsong, som rödgul- och svart trumpetsvamp och kantareller, förklarar Michael.

Potatis med ragu på mjölksyrade vaxbönor, grillad skogssvamp. Foto: Magnus Skoglöf.

Dessutom använde han libbsticka och persilja som han grillade, samt potatisskum.

- Avslutningsvis gjorde jag en svampsky som jag smaksatte med egentillverkad svensk pesto och blandade i ragun precis i slutet.

Ragun blev en av de maträtter som gjorde att han fick högsta poängen av alla i tävlingen och nu stundar ett spännande år för Årets kock, Michael Andersson.