Prisnomineringar för skolmaten i Nykvarn

Skolmaten i Nykvarn får hela åtta nomineringar från ”White Guide Junior” som varje år delar ut pris till skolor runt om i Sverige med hög kvalité på sina måltider.

– Jag är glad över att vi har fått den här uppmärksamheten för vår mat. Stoltast är jag kanske för att vi är nominerade i kategorin ”Årets hållbara skolmatskommun”, säger Sofie Hanson, biträdande måltidschef i Nykvarns kommun.

Sofie berättar att de arbetar långsiktigt med hållbarhet på måltidsenheten.

– Vi jobbar med flera hållbarhetsmål, som att ha 100 % svenskt kött, MSN-märkt fisk och minst 60% ekologisk mat.

Annons:

Redan idag är hälften av maten man serverar ekologiskt. Dessutom har man varje dag ett vegetariskt alternativ och en till två dagar i veckan är maten helt vegetarisk.

– Alla jobbar tillsammans. Därför kan man till exempel börja servera vegetarisk mat redan i förskolan och så har vi ett fint och omfattande salladsbord.

Skolmatsguiden ”White Guide Junior” har funnits sedan 2013. Sedan starten har man testat cirka 300 svenska skolor. Detta är inte det första året som Nykvarn är framgångsrikt i det här sammanhanget. Förra året var skolmåltidsenheten också nominerad i flera kategorier och 2019 vanns utmärkelsen ”Årets måltidschef” av Jeanette Andersson.

Hur maten smakar är förstås viktigt men det är också många andra saker som gör att en skola kan sägas ha lyckats bra med sina skolmåltider. Det handlar om miljön när man äter och hur näringsrika måltiderna är. Livsmedelsverket har en måltidsmodell som skolorna kan använda i kvalitétsarbete. Den ska ge ett helhetsperspektiv på måltiderna i skolan. Tanken är att man ska kunna utvärdera måltiderna utifrån rubrikerna: god, integrerad, trivsam, miljösmart, och näringsriktig.

Något som är viktigt är alltså att maten helt enkelt är god. I kategorin ”Årets skolmatsrätt” är Furuborgskolan nominerad med sin hönsfärsburgare. Den maträtten är också populär bland eleverna. Sofie Hanson kan se att deras smak varierar och förändras med alla nya erfarenheter de får.

– Eleverna gillar klassiker som carbonara och spaghetti med köttfärssås, men de har också många nya favoriter som sushi eller ribs. Matkulturen förändras så vi har mångkulturell mat. Indiskt kan till exempel vara bra vegetarisk mat. En indisk gryta innehåller mycket grönsaker.

Sofie, som själv är nominerad som ”Årets måltidschef”, har svårt att välja bara en favorit, bland alla rätter som de serverar.

– Själv älskar jag all mat. Soppa är bra. Man kan vara kreativ och till exempel använda rester.

Skolorna har också temadagar då man serverar mat från olika länder under en vecka. Eleverna får rösta vilka länder man väljer. Det brukar vara under FN-veckan. Vi har haft från Indien, Japan, Thailand, USA, Frankrike med flera länder, berättar Sofie.

Eleverna kan påverka maten genom att de har Matråd. Det finns också förslagslådor.

– I förskolan har vi också ibland småkockar då barnen kan vara med i köket och göra enklare saker som att röra i såsen eller riva morötter. Det är jätteuppskattat.

Detta kan också bli en del av det man kallar måltidspedagogik. Det handlar om lärandet kring måltiden. Om man till exempel ska prata om sina sinnen kan man ta in i måltiden och beskriva de olika smakerna eller lyssna på hur det låter när man äter till exempel ett äpple. Man kan också tala om miljön och naturen i anslutning till maten.

– Man kan lära sig förstå varför vi äter som vi gör, som att vi går mot mera vegetarisk mat. Alla förstår inte varför. Det kan finnas en attityd. Då kan man använda måltidspedagogiken.

Dessutom kan man göra konst.

– Man kan bygga med rotfrukter eller göra potatistryck. Eller så kan man skapa konst och till exempel göra mandelas med frukter. Sedan kan man äta upp konstverket.

Nykvarns skolmåltidsenhet är nominerade av ”White Guide Junior” i kategorierna:

Årets hållbara skolmatskommun