Det är en het dag i Stallarholmen när ett antal företagare från Sörmland samlats för att lära sig mer om krishantering. Att vara förutseende, planera, analysera och att vara aktiv är fundamentalt, betonar Anders Mattson från Criseless som leder workshopen.
– De som agerar klarar sig bättre.
Vi välkomnas av Anders Mattson från Criseless och Henrik Steberg från Stua. Efter kaffe och goda smörgåsar tar workshopen vid.
Workshopen som tar plats på Drömfabriken i Stallarholmen arrangeras i samarbete med Imariefred.se, Stua (Sörmlands turismutveckling AB), Stallarholmens Nätverk och Mitt Strängnäs.
Tanken är att företag med rätt krishantering ska klara sig bättre på det sättet att man kan få verktyg att stoppa krisen eller göra att den får mindre allvarliga verkningar.
- Det man ska få med sig är hur man sätter upp en krisplan och minimera påverkan av den kris som sker. Det kan vara allt från pandemin till naturkatastrofer till att någon skadar sig på jobbet, berättar Henrik Steberg från Stua.
Workshopen är del av ett projekt som Stua, Regionen och Nyföretagarcentrum driver.
- Det kom ur pandemin och handlar mycket om stöd affärsutveckling i svåra tider, förklarar Henrik.
Anders Mattson från CriseLess jobbar med ledarskap, krisberedskap och krishantering. Hans kunder kan vara allt från mindre företag till globala industrier, myndigheter och organisationer.
Krishantering var något som Anders upptäckte tidigt att han hade en fallenhet för. Som bland annat yrkesmilitär har han jobbat med området i olika former under stora delar av sitt liv, ett liv som man får veta en del om under workshopen eftersom han ofta tar exempel från sin egen tillvaro.
Vi går en runda och alla får berätta om sina egna erfarenheter av kriser. Det finns personliga kriser som skilsmässor och sjukdom och kriser som drabbat hela samhället, som dådet på Drottninggatan. Alla drar sig till minnet och vill dela med sig. Flera av oss fick gå hem genom Stockholm den kvällen efter dådet på Drottninggatan då alla kommunikationer stoppades. Polisen trodde att det skulle hända fler dåd. Många företag var osäkra på hur de skulle agera i den här situationen. Anders kommer att återkomma till det.
Anders bor i Sandviken och är gift för tredje gången. Han berättar om sitt tidigare äktenskap, om skilsmässa och hur han använde samma tekniker som för annan krishantering.
- När jag började ana att det fanns en fara att vi skulle skilja oss gjorde jag en riskanalys. Sedan, efter skilsmässan, är det också viktigt att debriefa för att kunna fortsätta vara vänner.
Mycket krisberedskap handlar om att vara förberedd så att man vet vad man gör när olika scenarier inträffar. Anders drar flera paralleller till den personliga sfären. Han återkommer också till att man behöver dela upp arbetet så att någon också under en kris ser till att löpande arbete görs. Även i en familj där man kanske är på väg att skiljas, eller någon är allvarligt sjuk, måste grundläggande saker fungera för att man ska överleva.
- I en familj som krisar måste någon se till att man får mat med mera.
Viktigt under en kris är också att ställa de rätta frågorna. Utifrån svaren vet man hur man ska agera, vad man har för information och vad man måste ta reda på. På samma gång ska man också larma 112 så fort som möjligt. Idag har 112 också en funktion där de kan kolla var man befinner sig, och också en kamerafunktion som man kan be dem sätta på. De håller också alltid linjen öppen tills de försäkrat sig om att hjälp, som polis och ambulans, finns på plats.
Under en kris vill man minimera stressen både under tiden före och efter. Stress kan också inträffa när man inte har kommit upp till en krisnivå. Lite oväntat är bibliotekarier en av de yrkesgrupper som har högst stresspåslag.
- De har en låg stressnivå hela tiden. Genom att jobba med utvärderingar och slutsatser kan de förbättra sin arbetssituation.
Att i en krissituation klarlägga vad som har hänt är en av de största utmaningarna. Anders tar dådet på Drottninggatan som exempel. När man har information behöver man klargöra vad som är fakta och vad som är rykten och utifrån det söka mer kunskap för att fylla luckorna.
- Det kom olika rapporter om skjutningar som visade sig vara falska. Men polisen behandlade dem som fakta och stängde alla kommunikationer i Stockholm.
Här kunde polisen ha fått en tydligare bild ifall de skiljt ut vad de faktiskt visste.
- Om de hade klargjort att det var rykten skulle de ha kunnat forska vidare och då kommit fram till att det inte fanns någon skottlossning.
