Kommunen håller på att ta fram ett planprogram för logistik och verksamhetsområdet i Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro. Nu har man gett medborgarna möjlighet att komma med synpunkter och mötts av allvarlig kritik inom flera områden. 

Enligt kommunens uppdragsunderlag är syftet med planprogrammet ”att skapa en hållbar, innovativ och attraktiv utveckling av området kring Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro för olika verksamheter och logistik”. Området föreslås omfatta runt 1 100 hektar.

Bakgrunden är att ”fastighetsägaren Kilenkrysset AB har inkommit med en vision för utveckling av ett sammanhållet verksamhets- och logistikområde i Strängnäs tätorts södra del, med koppling till tätorten Åkers styckebruk.”

Kommunen bjöd in till tidig dialog om planprogrammet och MT/Måsen har sammanställt några av synpunkterna från det 248 sidor långa dokumentet.

En överväldigande majoritet av synpunkterna som kommit in är kritiska till planerna på logistik- och verksamhetsområdet i sin helhet.

”Om vårt yttrande ovan inte är tydligt nog, så låt oss förtydliga; vi säger bestämt nej tack till logistikparken och omlastningscentralen och ja tack till bevarad skog, biologisk mångfald, rent grundvatten och en långsiktigt stabil framtid att lämna över till kommande generationer istället för att lockas av dagsaktuella vinstintressen.”

”Jag tycker att det är ett fatalt misstag att förstöra så otroligt mycket mark, speciellt vid en så pass liten fin stad som Strängnäs. Ska hela entrén vara ett industriområde?! Man har redan ödelagt enormt mycket skogsmark på Gorsingeberget. 40% av våra hotade arter bor i skogen, skogen är en viktig kolsänka för klimatet, viktig buffrare för översvämningar och dessutom en viktig källa till rekreation för människor.”

”Det som också är oklart är varför man önskar exploatera området. På vilket sätt skulle kommunen gynnas av en logistikpark? Det är viktigt att svara på.”

Många inlägg handlar om biologisk mångfald, miljö och klimat. Dessutom tar flera upp risken att Gorsingeholms reservvattentäkt skulle kunna påverkas och att de stora hårdgjorda ytorna samt skogsavverkningarna skulle kunna orsaka översvämningar.

”Strängnäs reservvattentäkt ligger i området. Det känns inte genomtänkt att lägga ett industriområde i anslutning till denna.”

”ett hot mot grundvatten och miljö, djur- och växtliv, rekreation- och fritidsintressen med mera.”

”Dessutom är skogsskövlingen som föregår bygget enbart i sig en förlust för miljön i och med den förlorade kollagringen detta medför. Att framhäva och hävda at det skulle vara en, för miljön ”god” logistikpark är greenwashing på hög nivå.”

Kilenkrysset är entreprenören som kommit in med förslaget till kommunen och också står för kostnaderna för planarbetet. Ett antal synpunkter gäller samarbetet mellan kommunen och Kilenkrysset.

”Det är helt oacceptabelt att ett företag kan bestämma så här mycket när det inte gynnar någon annan invånare.”

”Vi skriver detta för att vi är rädda, ledsna och frustrerade över hur kommunen behandlar sina invånare”

”Kilenkryssets till synes enormt stora inflytande över kommunpolitiken. Det är oroande och anmärkningsvärt att kommunen i sin programplan och beskrivning av områdets tänkta utformning och användning i princip kopierar Kilenkryssets säljargument.”

En av fördelarna med projektet är enligt uppdragsunderlaget för planprogrammet nya arbetstillfällen där man räknar, ”med en potential om 6 000-10 000 arbetstillfällen.”

Flera personer ställer ifråga ifall siffrorna kan vara rimliga i och med att logistikverksamheten till stor del är automatiserad.

”…ger det verkligen så många nya arbetstillfällen i dessa nya moderna och automatiserade logistiklokaler, där man läser nyheter om att det mesta sköts av ny teknik och robotar. ”

Det ifrågasätts också huruvida den levnadsstil med stor konsumtion som medför ett behov av att lagra varor i logistikcenter, är eftersträvansvärd och hållbar.

”…Och så frågar vi oss om vi verkligen behöver leva för alltid i en evig och konstant tillväxt på bekostnad av planeten.”

Flera påpekar att projektet inte går ihop med kommunen egna miljöambitioner.

”Bullernivåerna har redan nått nivåer som får oss att kraftigt oroa oss för hur det kommer bli i en förlängning med mer skogsskövling samt hårdlagda och ljudreflekterande ytor. Ljusföroreningarna är förvisso sorgliga för oss, men framförallt oroas vi för vår ekologiska närmiljö, när både däggdjur, fåglar och insekter affekteras kraftigt av sådana - i en värld där den biologiska mångfalden redan sjunker drastiskt, pollinatörer dör och långtgående konsekvenserna av detta direkt påverkar oss människor.

Ur Strängnäs Klimat och energiplan från 2020 kan vi läsa att Strängnäs kommun vill följa FN:s hållbarhetsmål för agenda 2030. Direkta utdrag ur texten från kommunens energiplan är bland annat att

- Ni önskar återställa våtmark och åkermark (Strängnäs åkermark minskar sedan 2018),

- Ni avråder från att hårdgöra ytor då det gör åverkan på miljön irreversibel

- I sammanfattningen läser vi att undvika att bygga nytt är av högsta prioritet”