Kilenkrysset har lämnat in ett förslag till kommunen om att bygga ett logistikområde som börjar vid Strängnäs tätort och sträcker sig till Grundbro. David Aronsson (V) menar att kommunen tappar styrningen i samhällsbyggnadsprocessen när man tar uppdrag på initiativ från ett företag.
- Vi är djupt kritiska. Det måste ju vara kommunen som bestämmer hur man utvecklas i rätt riktning. Det kan inte vara så att vi hela tiden agerar för att uppfylla bolagens behov.
Kilenkryssets förslag till logistikpark är så pass stort att det som kommunen skriver på sin hemsida bör ”uppfattas som en ny stadsdel”. Det börjar vid Strängnäs tätort och fortsätter söderut till Hallmyra gård.
Kommunen har beslutat utreda Kilenkryssets förslag, men som MT/Måsen tidigare skrivit poängterar utredarna att ingenting är beslutat. Samtidigt har logistikparken börjat byggas på de delar av området som redan detaljplanerats.
David Aronsson ser allvarliga problem med det här.
- Vi tycker att det är jättebesvärligt att man tar uppdraget utifrån ett initiativ från ett företag som köpt upp stora delar av marken. Kilenkrysset har ju redan tagit flera steg på vägen mot det här.
David tycker det är viktigt att de folkvalda är de som bestämmer.
- Kommunen måste vara de som är samhällsplanerare.
Kommunalrådet Anders Härnbro menar att det alltid är en växelverkan. I översiktsplanen styr man genom att väga ett antal principer för hur man tycker att kommunen ska fortsätta utvecklas.
- Vi har i översiktsplanen pekat ut att Biskopskvarn och Gorsingeberget är bra utvecklingsområden för verksamhet.
Så länge man inte är en kommun som äger marken och kan exploatera själv, blir det också den här dialogen, menar Anders.
- Samverkan med andra exploatörer är väldigt viktig. Det är så det fungerar.
Dessutom är det en ekonomisk fråga. Kommunen och Kilenkrysset har skrivit på ett plankostnadsavtal, där man kommit överens om att detaljplanearbetet i sin helhet bekostas av Kilenkrysset.
- Planprogrammet kostar pengar att göra. Det är en del av det som exploatören investerar i för att kunna få till det här verksamhetsområdet, så det handlar också om när och hur man finansierar de här stora detaljplanerna och planprogrammet, säger Anders.
David Aronsson är betänksam till hur hållbara planerna på ett logistikområde är. På lång sikt menar han att den här typen av område inte är förenligt med de omställningar som vi behöver göra för att klara klimatmålen.
- Det är förstås alltid så att när man exploaterar ett skogsområde, eller annan rimligt opåverkad mark, blir det asfalt där det var natur innan. Det är en ofrånkomlig konsekvens av att man bygger ett verksamhetsområde.
Logistikområdet är något som samhällsbyggnadsnämnden kommer att jobba med aktivt under de kommande åren berättar Anders Härnbro
- Detta är en av våra huvudpunkter som vi bevakar, därför vill man också ta del av alla aspekter som kan finnas. Vi är väldigt glada för den input och de synpunkter vi kan få för att kunna väga det här på rätt sätt.
Anders vet att, förutom de fördelar han kan se finns också utmaningar.
- Planprogrammet kommer att lyfta upp många målkonflikter som vi måste hantera. Vatten, naturvärden, etcetera.
