För hälsans skull med Hemmavasan

Uppdaterad 8 december, 2022, Publicerad 25 november, 2022 – av Katrin Nilsson

Kungen tar hand om startskottet och Hemmavasan har fått ännu en huvudsponsor. Det går bra för Torbjörn Pettersson, som är projektledare för Hemmavasan i Strängnäs.
– Det är sällan jag trivts så bra på ett jobb. Det är otroligt spännande både att samarbeta med våra medlemsföreningar och vara ute och prata med företag. Det är engagerande. Nu går företaget Åker Sweden inte bara in som huvudsponsor, de bjuder också på startavgiften för alla sina anställda.
– Det gör de för att öka folkhälsan hos sina anställda. Sådana vinklingar gillar jag.

Torbjörn Pettersson är projektledare för Hemmavasan i Strängnäs. Foto: Privat

Åker Sweden tillverkar stålvalsar och är ett av kommunens större företag med 200 anställda. Detta är bara ett av Hemmavasans många samarbeten. Torbjörn är van arrangör och har bland annat jobbat med Vasaloppet i Kina. Huvudnumret på Hemmavasan i Strängnäs tänker han blir 10-kilometersloppet som har start och mål på Visholmen. Här kan alla delta på sina egna villkor. Man behöver inte springa fort, eller alls.
– Sedan har vi ett barnlopp på förmiddagen på två kilometer och ett eftermiddagslopp 5 kilometer för dem som vill ha lite kortare.

Det kommer också att bli ett öppet spår.
– Det brukar vara populärt. Det är upplagt så att man kan börja var man vill, antingen i Åker, Stallarholmen, Mariefred eller Strängnäs. Sedan kan man mäta hur man ligger till om man har kopplat upp sig. Loppet blir 45 eller 50 km. Den är inte spikad, det är förhandlingar med markägarna som pågår nu.

Det blir lätt cykling, mestadels på grusvägar. Även där ska alla kunna vara med.
– Bara man har en cykel och håller ut över tid. Man startar själv när man vill med hjälp av sitt chip på hjälmen. Sen får man mellantider online.

Per Forsberg kommer att vara speaker, först på stora scen och sedan vid målet på Visholmen. Foto: Privat

En hel rad föreningar kommer att stå för arrangörskapet på Hemmavasan.
– Det är både idrottsföreningar och kulturföreningar som bjudits in att vara deltagare och bidra med funktionärstimmar. Vi har fått in 19 föreningar som kommer vara med och arrangera det här, 16 idrottsföreningar och tre kulturföreningar. Man förbinder sig till att bidra med minst 50 timmar per förening.

För det här arbetet får föreningarna ersättningen. Man får betalt per timme.
– Vi är inte vinstdrivande, så allt överskott kommer också att gå tillbaka till föreningarna. Ju flera anmälda, desto mer pengar kommer vi få att in och mer kommer att gå tillbaka till föreningarna.

Torbjörn betonar att det handlar om en folkrörelse.
– Alla ska vara med. Vi vill göra någonting roligt av vår nationaldag i folkhälsans tecken.

Att människor ska komma igång att röra på sig är målet för Hemmavasan och man vill såklart att så många som möjligt ska anmäla sig till de olika loppen.
– Jag hoppas att det blir en fest dom här dagarna. Vi vill sätta både Strängnäs och hela Sverige i rörelse. Vi har fått väldigt positiva reaktioner.

Att vasaloppsportalen också kommer att flyttas från Mora till Strängnäs har väckt en hel del entusiasm.
– Folk ser ett symbolvärde i att vi får ner vasaloppsportalen från Mora. Den kommer att stå ute på Visholmen. Det tas emot jättepositivt. Man gillar att vi spinner på att Strängnäs faktiskt var platsen för valet av Gustav Vasa till kung.

Även Carl XVI Gustav kommer till Strängnäs på Nationaldagen. Han och Silvia deltar i en högtidssammankomst i domkyrkan, åker kortege genom staden är med på nationaldagsfirandet.
– Sen kom förfrågan genom hovet - om Kungen också fick vara starter till Hemmavasan i Strängnäs. Det tackade vi direkt ja till.

Av Katrin Nilsson 

Strängnäs växer snabbare än planerat – men förråden hänger inte med

Uppdaterad 30 mars, 2026, Publicerad 29 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Hundratals nya lägenheter byggs runt om i kommunen, men många av dem saknar de förvaringsutrymmen som invånarna är vana vid. Det är en tystlåten baksida av bostadsboomen.

Strängnäs kommun är inne i en av sina mest expansiva perioder på decennier. Kommunens eget mål är att invånarantalet ska öka med 1,5 procent varje år, men i verkligheten har kommunen vuxit med cirka två procent de senaste åren. Siktet är inställt på 50 000 invånare år 2040, och för att möta det behöver kommunen bygga fler bostäder och levande miljöer i hela kommunen under de kommande åren. Strangnas

Byggkranarna syns på flera håll. I Södra stadsskogen ska det byggas 400 bostäder, och i Brobyholm i Åkers Styckebruk är 350 till 500 nya bostäder på gång. I Norra staden vid Eldsund planeras det på sikt för en stad i staden – ett område som kan rymma 11 000 till 14 000 nya invånare, att jämföra med Strängnäs tätort som i dag har drygt 15 000 invånare, enligt lokala rapporter.

Det är imponerande siffror. Men bakom dem döljer sig ett praktiskt problem som sällan diskuteras i planhandlingarna.

Lägenheterna är moderna. Förråden är borta.

De nya bostäderna som nu byggs i Strängnäs är genomgående moderna, energieffektiva och genomtänkt planerade. Något de däremot ofta saknar är stora förvaringsutrymmen. Källare, rymliga förråd och separata garageplatser var länge en självklarhet i svenska bostäder, men i dag är de antingen borttagna för att pressa byggkostnader, eller inräknade som dyra tillval. Detta har gjort att förvaring och förråd i Strängnäs blir mer och mer en lyxvara.

Många av dem som visat intresse för de nya lägenheterna bor inte i Strängnäs i dag, utan är öppna för att flytta från Stockholm. Det är en grupp som ofta bor i villor eller stora lägenheter, och som tar med sig ett helt liv av prylar – cyklar, kajaker, skidutrustning, verktyg, barnvagnar, hobbygrejer – in i ett mer kompakt boende.

Klyftan mellan hur man bodde och hur man bor nu kan bli påtaglig från dag ett.

En nationell trend når Mälardalen

Problemet är inte unikt för Strängnäs. Regeringen gav i juni 2025 Boverket i uppdrag att se över och föreslå lättnader i kraven på fasta förråd i studentbostäder och särskilda boenden för äldre, med tanken att förvaring i stället ska kunna erbjudas efter efterfrågan. Det visar på en tydlig riktningsförändring: förrådet är inte längre en självklar del av bostaden.

I praktiken innebär det att allt fler hushåll behöver lösa sin förvaring på egen hand – antingen genom smarta inredningslösningar hemma, gemensamma utrymmen i fastigheten, eller externa alternativ utanför hemmet.

"Ingen tänker på det förrän flyttbilen är packad"

För den som just har tecknat kontrakt på en ny tvåa i Måsen eller en trea i Södra stadsskogen är frågorna om förvaringsutrymme ofta de sista som dyker upp – och de första som ställer till det på plats.

Strängnäs är en kommun som lockar med sina kvaliteter: närheten till Mälaren, den historiska stadskärnan, snabbtåget mot Stockholm. Strängnäs kombinerar småstadens trygghet och lugn med ett rikt kulturliv och promenadstråk. HSB Det är ett erbjudande som fungerar. Men att leva i en stad som växer snabbt innebär också att infrastrukturen kring det vardagliga livet, inklusive var man förvarar det som inte får plats i lägenheten, behöver hänga med.

Målet är att hälften av de nya invånarna ska bosätta sig i Strängnäs stad, enligt kommunens samhällsbyggnadsstrateg. Det är en ambition som kräver mer än nya husbyggen. Det kräver att hela vardagslogistiken fungerar, inklusive frågan i bakgrunden om var grejerna faktiskt ska stå.

 

Vi säger Hej till varandra här! 

Uppdaterad 15 mars, 2026, Publicerad 24 januari, 2026 – av Öfre Slotts Media

– Från Måsenområdet når du Kungsbergets skidort på drygt två timmar.

– Tryggt, lätt, personligt och roligt – så vill vi att Kungsbergets skidort ska upplevas av våra gäster.   

 

Det är början av januari och nye vd:n Joakim Carlsson har tagit en paus för att prata med MT/Måsen. Den senaste perioden har kanske inte varit direkt enkel för honom och övrig personal, eftersom först stormen Johannes orsakade problem och sedan det ymniga snöovädret ställde till det. Trots allt som skapat utmaningar är Joakim på gott humör.  

Vi har duktiga medarbetare, som hjälpts åt med kaoset. Anläggningen var stängd ett par dagar, men nu är allt som det ska igen.   

 

Kungsberget finns det 25 skidbackar med olika svårighetsgrad. Från de enklaste med möjligheter för nybörjare att lära sig åka till de svåraste, svarta, backarna för de som är duktiga och åkt mycket utför. Joakim säger att alla ska känna sig välkomna, men att de flesta som besöker dem är familjer med barn i olika åldrar. Många kommer från områdena runt Stockholm och Mälardalen.  

– Det tar drygt två timmar med bilen från Strängnäs, så en del åker till och med över dagen hit.  

 

De flesta bor dock kvar en eller flera nätter på något av de 470 olika boendena som erbjuds. Det är allt från mindre lägenheter med fyra bäddar till större stugor eller lodger av olika slag. Viktigt för de ansvariga är enkelheten, vilket bland annat innebär att all utrustning kan bokas i förväg hemifrån. När man kommer till sin lägenhet i Kungsberget väntar skidor, pjäxor och annat på en utanför dörren.  

Ingenting ska kännas krångligt när man kommer till oss, intygar Joakim. Det behövs till exempel ingen bil för att ta sig till backarna eller restaurangerna. Allt är nära och enkelt att komma till. 

 

Trots att man kan tro motsatsen är en snörik vinter i Sverige positivt för Kungsberget. Visserligen kanske vissa stannar kvar hemma i Strängnäs och Nykvarn för att åka pulka och skidor på längden, men intresset för att åka slalom i Kungsberget ökar alltid när det blir vinter i övriga landet.  

– Människor får direkt upp ögonen för skidåkning när snön kommer, berättar Joakim. En snöfattig vinter är inte bra för oss.  

 

Dock har skidorten 600 snökanoner att tillgå när den riktiga snön” lyser med sin frånvaro. Det behöver vara ett par minusgrader för att omständigheterna ska vara på topp, men det vanliga är att backar och övrig verksamhet är i full gång mellan Lucia och påsk. Under lovveckor och större helger gör man klokast i att boka i god tid, men övriga perioder brukar det finnas plats. 

Det vanligaste är att folk stannar torsdag till söndag, men man kan stanna längre eller kortare än så.   

 

Eftersom det finns kök i alla lägenheter och stugor brukar många laga sin egen mat, men den som vill kan gå till någon av restaurangerna i området. Mat av olika slag erbjuds liksom på helgerna afterski med musik och bar. Kungsberget är inget ställe för festande ungdomar, men självklart kan man ta en öl om man vill det. Fokus är dock inte där.  

Det viktigaste för oss är tryggheten och att alla trivs, säger Joakim. Vi har många äldre gäster och småbarn som bor här.  

 

Den som bokar tidigt får en viss rabatt liksom pensionärer. Barn under sex år åker gratis i backarna. Ett liftkort kostar annars cirka 500 kronor per dag, beroende på veckodag, vilket är ett relativt sett ett lågt pris. Joakim vill att alla ska ha råd att åka skidor i Kungsberget.  

Vi ligger bra till prismässigt, vilket är viktigt för oss.  

 

Många av de som arbetar på skidorten är från trakten och fortsätter sina anställningar också sommartid. Då kan man utnyttja omgivningarna till cykling, paddling och andra friluftsaktiviteter. Dock är vintersäsongen den viktigaste för Joakim och hans personal. Han tycker att han själv fått det roligast tänkbara jobbet.  

Jag älskar att åka skidor och att få ansvara för det här fantastiska stället är en dröm. Jobbet är mer en livsstil än ett arbete. Välkomna hit alla strängnäs- och nykvarnsbor! 

 

 

Nominera till klimat- och hållbarhetspris

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Strängnäs kommuns klimat- och hållbarhetspris delas varje år ut till lokala företag och föreningar som gör insatser för en hållbar utveckling.

Fram till den 15 augusti går det att nominera en förening eller ett företag som:  

Främjar människors hälsa, livskvalitet, delaktighet

Återbrukar och minskar avfall

Främjar hållbara transporter

Skapar engagemang och förändring

... eller på andra sätt bidrar till en mer hållbar kommun!

Vinnarna presenteras på näringslivsgalan den 26 september.

Assars leksaksindustri i Mariefred – ett minne blott

Publicerad 8 augusti, 2025 – av Öfre Slotts Media

Trots att det föds allt färre barn i Sverige ökar leksaksförsäljningen varje år med cirka fyra procent, och en studie visar att varje barn i snitt har 536 leksaker. En del tillverkas i Sverige men Kina är den stora distributören.

Sverige har en lång historia när det gäller leksakstillverkning. I Gemla leksaksfabrik i Småland började man tillverka leksaker i trä 1866, och företagets grundare Alexis Westerdahl kallades ”den svenska leksaksindustrins fader”.

Även i Mariefred gjordes det leksaker några år i mitten av 1900-talet. En man som hette Assar Persson bodde några år i staden, och mellan 1945 och 1953 drev han företaget ”Assars leksaksindustri” i Slottsbrinken. Han hade arbetat inom leksaksbranschen sedan femtonårsåldern och fått sin skolning hos Brio i Skåne, och fabrikören Persson var inte rädd för att ta risker när det gällde sitt företag. Tyskland hade varit det stora landet när det gällde leksaker men världskriget som just slutat medförde att tyskarna nu hade viktigare angelägenheter att tänka på.

Den kände Mariefredsbon Olle Karlsson, som gick bort 2012, var bland annat under drygt 40 år styrelseledamot i Mariefreds Hembygdsförening och han kom väl ihåg Assar Persson. Han menade att Assars industri hade ”drag av ett slags amerikansk vilda västern-mentalitet … Assar Persson dök verkligen upp som gubben i lådan, och verksamheten blommade upp i en jädra fart”.

Strengnäs tidning skrev om Assars leksaksindustri på hösten 1947, då den sysselsatte 25 man och dessutom gav hemarbete åt ett tjugotal familjer. Assar ansökte hos kommunen om bygglov för att utvidga verksamheten men fick avslag. Reportern spekulerar i hur framtiden kunde ha blivit för Mariefred om kommunen beslutat annorlunda. Allt tillverkades för hand i Assars leksaksfabrik och alla figurer var handmålade. På 1940- och 50-talet satt det ett fjäderverk i nästan alla leksaker som då skulle dras upp med en nyckel. Sådana tillverkades och monterades i ett växthus som låg en bit längre upp i Slottsbrinken.

Assars industrianläggning var ingen prydnad för Mariefred och krönikören Yan skrev i Strengnäs tidning i mars 1922 om de fula lokalerna som skymde ”den vackra utsikten ned mot stadsbebyggelsen och Gripsholms slott”. Men leksakstillverkningen blev en framgång. Redan ett par år efter starten tillverkades ett åttiotal leksaksmodeller. Det var bilar, bussar, flygmaskiner och olika djur, en del mekaniserade, andra inte. En del blev särskilt omtyckta av barnen, men inte den vaggande pingvinen. Enligt Assar berodde det på att ungarna aldrig sett en riktig pingvin men ”hos eskimåerna hade den nog slagit”.

Assars leksaker exporterades ut över världen men såldes också i källaren under klädbutiken, som Assars fru drev i en lokal med fönster mot Rådhustorget. När Tyskland och Japan åter satte i gång sin leksakstillverkning kunde inte Assar konkurrera med sin leksaker utan lade ner verksamheten i början på 1950-talet och flyttade från Mariefred. Men inkomsterna hade gett honom möjlighet att bygga ett nytt, fint hus i Slottsbrinken.

Så här stod det i Strengnäs tidning 1947. 

”De fåtal leksaker, som har funnits kvar i familjens ägo, har överlåtits till Fredrik Åström i Mariefred. Min förhoppning är, att dessa tillsammans med Fredrik Åströms övriga leksaker från Assars Leksaksindustri skall utgöra grunden till en utställning i Mariefred kanske på Gripsholms Värdshus.”

/Birgitta Markendahl