Sedan starten 1922 har drygt 630 000 människor åkt Vasaloppet, en av de fyra delar som utger en Svensk klassiker. Den 22-årige Ernst Alm blev den första vinnaren.
Den 10 februari 1922 publicerade redaktören Anders Pers i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) en artikel om skidsport, där han framförde idén om ett nationellt skidlopp med anknytning till Gustav Vasas flykt mot Norge.
IFK Moras styrelse röstade den 5 mars samma år igenom förslaget om att arrangera Vasaloppet. För att ”kunna anordna tävlingen i stor stil” önskade föreningen 1 000 kr i ekonomiskt bidrag, vilket de fick av Dagens Nyheter som således blev Vasaloppets första sponsor.
Dagarna efteråt utarbetades inbjudan i olika tidningar och den 10 mars registrerades den första anmälan. Inför starten den 19 mars var 139 deltagare anmälda, men endast 119 av dessa kommer till start. Av dessa gick 117 i mål.
I Strängnäs bor Gunilla Alm, dotter till den första Vasaloppsvinnaren Ernst Alm. Hon berättar att hennes pappa var en mycket skicklig skidåkare och att han blev en av de tre som fick chansen att resa till Sälen.
– De hade hört talas om det i IFK Norsjö. Jag tror att Västerbottens-Kuriren hade bidragit så de var tre personer som fick åka.
Tidigt på morgonen den 19 mars gjorde sig deltagarna redo för start. Frukost serverades kl. 04:30 och bestod av ägg, pannkaka och lingonsylt. Temperaturen var fem minusgrader och på marken fanns 75 centimeter snö. En ensam kameraman filmade loppet och skyndade sig mellan platserna för att till sist få med målgången.
Målgången bestod då av en vitmålad skiva i träram med texten "MÅL" upphängd mellan två flaggstänger. Den kända målgångsskylten kom inte förrän året efter.
Ernst Alm hade som längst åkt sex mil och var nervös inför den långa distansen, men lyckades efter 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder gå i mål i Mora. Ernst kände inte till ceremonin så väl och blev förvånad när en kvinna kastade en krans på honom. ”Det var väldigt roligt att åka in i Mora där alla hejade så på mig. Men jag känner mig lite olycklig för att jag i hastigheten nog knuffade till en dam som kom fram och kastade en lagerkrans över mig.”
Ernst hade bara några veckor före loppet fyllt 22 år och är än idag den yngste, manlige Vasaloppsvinnaren genom tiderna. Klubbkamraten Oskar Lindberg kom tvåa och vann sedan året efter med en timme snabbare tid än premiäråret. 1923 var också det första året som en kvinna deltog i loppet.
Gunilla berättar att hennes pappa förutom Vasaloppssegern även tog SM-guld i både 60 km och 20 km och dessutom kom på en sjätteplats i OS Chamonix 1924. Hon minns att han hade ett skåp med medaljer och pokaler, men det var ingenting han skröt om eller nämnde regelbundet.
– Han pratade inte direkt om det, säger hon. Om jag frågade så pratade han, men han var inte så skrytsam av sig.
Efter Ernsts död 1980 skänkte Gunilla och hennes bror priserna till Skidlöparmuseet i Norsjö.
Inför årets Vasalopp var anmälan full, vilket innebar 15 800 personer. Vasaloppet är ett av världens största evenemang och lockar miljontals tv-tittare världen över, men Gunilla är inte en av dem.
– Det är så tråkigt. Första scenen är bra, det är så mycket människor. Jag tittade på det när jag var ung och pappa såg på det.
När Gunilla växte upp fanns det inte så mycket att göra på vintern förutom att åka spark och skidor, men något direkt skidintresse har hon inte ärvt.
– Jag har åkt Tjejvasan, det räckte för mig, säger Gunilla.
