Vad ska man kalla Åkers styckebruk, är det ”Åker”, ”Åkers” eller helt enkelt ”Åkers styckebruk” som ju är det namn som orten har idag? Att frågan är en het potatis kan man se i de långa trådarna på sociala medier där namnet diskuteras.
Nu har Strängnäs kommun gett sitt utlåtande. Medborgarförslaget från Ylva Binder, att i framtiden kalla Åkers styckebruk för endast Åker i marknadsföring och kommunikation avslås av kommunen.
Ylva Binder pekar på att namnet där styckebruket ingår inte är aktuellt längre eftersom det inte finns något styckebruk på orten idag. Hon lyfter också det som hon ser som ett problem, att s:et ofta hänger kvar, även när man för enkelhetens skull bara säger halva namnet. Då blir det ”Åkers”, vilket hon tycker känns fel.
Utredaren Malin Åkerblom skriver i sin motivation till kommunens beslut ”att man avslår medborgarförslaget om att byta från Åkers styckebruk till Åker i all marknadsföring, kommunikationsmaterial och välkomstskyltar med hänvisning till lagstadgad skyldighet enligt kulturmiljölagen.”
Här hänvisar man till kulturmiljölagens skrivning om god ortnamnssed, enligt vilken man ska knyta an och låta de gamla namnen leva. Utredaren understryker att namnet har en funktion som gör att man får en relation till ortens historia.
Dessutom konstaterar Malin att Strängnäs kommun är skyldig att använda det korrekta namnet Åkers styckebruk, som Lantmäteriet har godkänt, i all sin kommunikation med omvärlden.
Men diskussionen om namnet lär inte ta slut i och med det här. Både ”Åkers” och ”Åker” är i dagligt tal och skrift vanliga benämningar på orten. S:et som Ylva Binder tar upp är till exempel en källa till irritation för många, då det finns kvar även när man inte säger hela namnet. På samma gång hävdar andra att det är logiskt att säga ”Åkers”, eftersom det är ett relevant s, där styckebruket blir underförstått. Det vanligaste är förmodligen att man säger ”Åker”.
På sociala medier kan diskussionen ibland bli livlig. En dam skriver att hon när hon var nyinflyttad ”blev jätterädd att skriva fel”, när hon såg alla arga kommentarer. Andra kanske inte är lika upprörda, men tycker ändå att ”det är lite irriterande” med s:et.
Många månar också om det namn orten har idag ”Åkers styckebruk” och dess anknytning till ortens historia. Där påpekas bland annat att namnet Åkers styckebruk till skillnad från Åker är unikt och att man gärna vill ha kvar det, även om man dagligdags säger Åker eller Åkers.
”Bara det inte byts från Åkers styckebruk till enbart Åker. Åker är smeknamnet, men får inte ta över.”
Nu har kommunen sagt sitt om den här frågan. Orten heter ”Åkers styckebruk”. Vad ”åkersstyckebruksborna” och övriga människor i framtiden kommer att kalla orten återstår att se.
God ortnamnssed
4 § Vid statlig och kommunal verksamhet ska god ortnamnssed iakttas. Det innebär att
– hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,
– ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,
– påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och
– namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.
Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal verksamhet användas i sin godkända form. Lag (2013:548).
