Kilenkrysset ansöker om förhandsbesked för lokverkstad

Publicerad 22 april, 2024 – av Katrin Nilsson

Redan innan detaljplanen har blivit klar har Kilenkrysset nu ansökt om ett förhandsbesked om att få tillstånd att bygga lokverkstad i Valsberga 5:1. På ett möte i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutades att kommunen skulle begära anstånd.

Lokverkstaden ingår i planerna för det stora logistikområde som Kilenkrysset lämnat in som ett förslag till kommunen. Med utgångspunkt i Kilenkryssets vision tar kommunen just nu fram ett planprogram för Gorsinge – Biskopskvarn – Grundbro.

- Planprogrammet måste till för att se om det här är lämpligt eller olämpligt. Under tiden kommer det att göras en mängd utredningar för att undersöka möjligheten för kommande detaljplaner, säger Anders Härnbro, ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.

Därför begär kommunen anstånd vilken de enligt plan- och bygglagen kan ha i två år innan de måste ge ett svar.

- Förhoppningen är att man vid den tidpunkten har en färdig detaljplan.

Beslutet togs i miljö- och samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott men Yvonne Knuutinen (V) ville att man istället skulle ta beslutet i nämnden

- Jag är emot att vi tar onödiga beslut i arbetsutskottet. Det är ju nämnden som ska ta de här besluten som jag ser det. Man ska använda sig av demokratin så långt det bara går, säger Anders.

Anders menar att det här var en typ av beslut man tar i arbetsutskottet.

- Det är det som vi har arbetsutskottet till, när det finns något som förvaltningen inte själva kan ta beslut om.

En del av området som omfattas av det aktuella planprogrammet är redan detaljplanelagt och där har arbetet med logistikområdet påbörjats. I de synpunkter som kommit in från medborgarna till kommunen kan man se att det är många frågor kring de här byggnationerna.

Det är extra viktigt att ta upp det i nämnden eftersom det gäller ett område där en del boende i kommunen redan tycker att de har fått för lite information.

- Det är redan många medborgare som blivit allt från intresserade till irriterade eller arga. Många som bor nära har känt att de inte fått något riktigt tydligt stöd från kommunen, förklarar Yvonne.

Även oppositionspolitikerna i kommunen tycker Yvonne har fått för lite information, vilken var en ytterligare anledning till att hon ville att frågan om lokverkstaden skulle behandlas i nämnden.

- Jag hade önskat att vi hade fått en ordentlig information om de olika alternativen. Då hade hela nämnden fått höra det och hela nämnden hade sedan fått fatta beslut om vad man anser att man ska göra.

Järnvägen är enligt uppdragsunderlaget till planprogrammet en del av de fossilfria transporter som ska ge ”ett klimatneutralt verksamhetsområde, med nyttjande av järnväg för gods och elektrifierade, autonoma fordon för vidare transporter och lokal distribution.”

- Det skulle vara jättebra att kunna utvidga järnvägskapaciteten i Strängnäs, betonar Anders.

Vilka förutsättningar det finns att få godstrafik till området kan han dock inte säga i dagsläget. Kommunen har inte haft någon dialog med Trafikverket som är huvudman för Svealandsbanan eller Mälardalstrafik som nyttjar banan.

- Diskussionen om järnvägen finns ju hos oss i hela programarbetet, men det är inte vi som driver den frågan utan det är Kilenkrysset, så det är de som har de kontakterna.

Vänsterpartiet har formulerat ett antal synpunkter ställda till kommunen. Där man bland annat ifrågasätter är hur man ska kunna genomföra exploatörens vision om ökade järnvägstransporter, då kapaciteten på den här delen av Svealandsbanan redan idag är i underkant, förklarar Yvonne.

- Järnvägstransporter beskrivs i exploatörens vision som en väsentlig lösning, men Svealandsbanan har till stora delar enkelspår.

I det fall man väljer att köra godstrafiken nattetid för att det saknas tåglägen dagtid skulle det också kunna drabba närboende.

- Om man får en betydande godstrafik nattetid behöver man också utreda vilka störningar det skulle innebära för boende. Här behöver man involvera både Trafikverket och Mälartåg, betonar Yvonne.

Under arbetet med planprogrammet har kommunen gett medborgarna möjlighet att komma med synpunkter. De kommer tas upp i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i maj och också publiceras på hemsidan.

Färgkoder:
Grönt: Redan detaljplanelagt för verksamhet/pågående
Gult: Aktör lämnat förfrågan om planbesked
Rött: Annan markägare/annan aktör
Blått: Nya områden, aktörens tanke om utvidgning av marken
(Ur kommunens uppdragsunderlag för planprogrammet)

Ur en av Sigge Nordahls berättelser

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Flera gånger tidigare har MT/Måsen plockat upp gamla historier från Mariefred berättade av Sigge Nordahl och illustrerade av Harry Karlsson. Dagens historia är hämtad ur häftet ”Mariefredsfigurer i helg och söcken” och författaren skriver själv i förordet: ”Från skuggornas värld dra några av de gestalter förbi, som förr varit verksamma i vår stad.”

Dagens berättelse har den långa titeln ”När ’Fina i Fågelsångens’ ko rumsterade i Setterholms skoaffär.” Denna dramatiska händelse utspelade sig strax före första världskriget, alltså i början av 1900-talet. Livet flöt lugnt och fridfullt i den lilla staden Mariefred, men nere vid sjöstranden var det den här dagen livligt. Det var tvättgummorna som klappade kläder nere vid bryggan och använde då ett särskilt klappträ för att slå ut tvättvattnet ur kläderna. Ofta berättar Nordahl episoder med tidstypiska detaljer för att sena tiders barn ska få en bild av forna tiders Mariefred. Småpojkar, ”barfotatassar”  lekte med sina segelbåtar och idyllen verkade total – även om kvinnornas arbete naturligtvis var mycket tungt.

Inne i centrum av staden var det inte lugnt och detta ståhej berodde på Fina Karlssons ko, som den här dagen var sugen på lite äventyr. Fina och kon bodde ute vid Fågelsången och för det mesta var kon nöjd med att gå och beta vid stranden där, men just den här dagen hade hon gripits av leda och ville utöka sitt revir. ”Upptäckarglädjen har ju i alla tider stimulerat både människor och djur, det vet man”, skriver Nordahl. När kon kom fram till fattigstugan, som fanns på den tiden och låg till höger om Djurgårdsporteni närheten av den så kallade "Vita skolan”, började småpojkarna jaga henne ”och Finas ko fick ett nervsammanbrott”. Hon rusade upp mot Kihlboms garveri – ett för en ko farligt ställe. Många kohudar hade Kihlbom garvat i sina dagar, men det visste nog inte kossan.

Hon fortsatte Vattugatan upp men fick hejda sig vid Mari Mihis rådhustrappa och hamnade på torget, där Idas slaktarbod fanns – ännu ett farligt ställe, eftersom hon ofta sålde kokött. Pojkarna var efter kon hela tiden och stressade henne. Men plötsligt såg hon räddningen. Där låg Setterholms skoaffär och skomakarverkstad. Dörren var öppen och hon rusade in och nu blev det ”en villervalla utan like”. Hon fick upp dörren till skomakarverkstaden där gubben Holmér och skomakare Eriksson satt och lagade skor i godan ro. ”Hon knuffade ner lästhyllor, bord och stolar, vände runt på pliggdosor och blötbaljor, och nu vart den sista villan värre än den första.” Till slut lyckades ändå karlarna få ut henne på bakgården och poliser tillkallades. En av dem försökte fånga kon genom att kasta lasso kring kohornen, men han ”var rakt ingen cow-boys” och misslyckades. Till slut kom en lugn och sansad människa som förstod sig på kossor och hon lät sig snällt bindas  ”och färden ställdes åter till de mera rogivande betesmarkerna ute vid Fågelsången”.

När Sigge Nordahl skriver sina berättelser från Mariefred får läsaren samtidigt en bra bild av livet i staden – så annorlunda på den tiden. Vi får en berättelse om fotogenlampans intåg, som var en stor händelse. I en annan bjuds vi in i dåtidens fattigstuga och en tredje berättar om den traditionella julslakten. Mariefreds siste gravare får några sidor i häftet, och några andra upptas av historien om författarens egen hund som ”umgicks med borgmästare Mari-Mihi”. Berättelsen om ”Lykttändare Eklund” avslutar detta häftet som illustrerats av den kände Mariefredsbon Harry Karlsson.

/Birgitta Löfving

Maja väntas åter i trafik efter haveri

Uppdaterad 1 april, 2026, Publicerad 30 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Pannan är renoverad och rederiet satsar på en ny säsong för s/s Mariefred. Om allt är godkänt efter de sista kontrollerna av pannan och provkörningarna kommer Maja till Mariefred på Ångans dag 6 juni.

MT/Måsen träffar Lars Berglöf, ordförande för rederiet Gripsholms-Mariefreds Ångfartygsaktiebolag (GMÅA) på Älvsjömässan, där Stiftelsen skärgårdsbåten deltar på Allt för sjön. Här har han nöjet att berätta för alla engagerade mässbesökare att man räknar med att s/s Mariefred kör i sommar. - Det är en lättnad. Jag tyckte det var fruktansvärt tråkigt när det tog stopp förra året just när allt såg så bra ut.

Till montern på ”Allt för sjön” kommer båtintresserade från hela landet.

- Folk blir glada över det stora arbetet som gjorts på s/s Mariefred.

Som MT/Måsen tidigare skrivit om inträffade i slutet av juni 2025 ett läckage i ångpannan på s/s Mariefred. Kontrollorganet Kiwa konstaterade att flera av tuberna läckte och bedömde att orsaken var en torrkokning.

Kiwa rekommenderade rederiet att man skulle byta samtliga tuber. ”När pannan är tom på tuber kan undersökning av flamugnar, eldrör och frontgavelplåt utföras för att kontrollera torrkokningens effekter på materialen.” (Kiwas kontrollrapport 15 juli)

Rederiet följde rekommendationen och bytte alla tuberna för att inte riskera nya problem, förklarar Lars.

- Det har gått bra med reparationerna och de nya tuberna är på plats.

Pannan var i oväntat bra skick.

- Det visste vi inte innan, men den fick klart godkänt. Nu vågar vi satsa på att fortsätta trafiken.

Under reparationerna har s/s Mariefred legat på Beckholmen. För arbetet har rederiet anlitat Tomas Blomström som är rutinerad och ansedd i branschen, berättar Hannu Lehmus, ledamot i GMÅA och ordförande för Föreningen ångfartyget Mariefreds Vänner

- Tomas har gjort ett fantastiskt jobb och kommer också fortsatt vara teknikansvarig på båten samt hjälpa till med personalrekryteringar.

Efter torrkokningen tillsatte rederiet en utredningsman som lämnat en rapport.

- Man skulle tänka sig att det är en incidentgranskning. Men uppdraget var att titta på hur hela organisationen kring rederiet fungerar. Utifrån rapporten har vi också dedikerat ytterligare personal för att arbeta med säkerhetsfrågor, förklarar Hannu.

Primärt på en ångbåt är att bevaka vattennivån i pannan. Nu vill rederiet som en säkerhetsåtgärd montera in en tredje nivåmätare med larmfunktion.

- Det skulle bli som en väckarklocka helt enkelt, som larmar ifall vattennivån blir för låg.

Förra året tillsattes också en ny VD, Nils Cronholm ersatte Kjell Nordeman. Det var enligt Hannu ett beslut från rederiet och ett önskemål från huvudägaren KG Knutsson.

- Rapporten visar inte att vi måste byta VD.

Kostnaderna för reparationerna landade på cirka 1,5 miljoner, vilket man har säkrat pengar för. Men på samma gång är man nu i visst behov av tillskott för den fortsatta driften, berättar Hannu.

- Vi kommer att göra ett upprop för att ge människor möjlighet att bidra med medel.

På s/s Mariefreds hemsida finns nu en preliminär turlista för turerna mellan Mariefred och Stockholm med start 6 juni och avslutning 2 augusti. Premiärturen är tänkt att bli på Skärgårdsbåtens dag 3 juni.

- Det är några dagar färre än vi planerade förra året, berättar Lars Berglöf.

Om allt är som det ska med båten blir det inom kort städning och vårrustning, förklarar han.

- Jag ser fram emot den här sommarsäsongen.

/Katrin Nilsson

Strängnäs växer snabbare än planerat – men förråden hänger inte med

Uppdaterad 30 mars, 2026, Publicerad 29 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Hundratals nya lägenheter byggs runt om i kommunen, men många av dem saknar de förvaringsutrymmen som invånarna är vana vid. Det är en tystlåten baksida av bostadsboomen.

Strängnäs kommun är inne i en av sina mest expansiva perioder på decennier. Kommunens eget mål är att invånarantalet ska öka med 1,5 procent varje år, men i verkligheten har kommunen vuxit med cirka två procent de senaste åren. Siktet är inställt på 50 000 invånare år 2040, och för att möta det behöver kommunen bygga fler bostäder och levande miljöer i hela kommunen under de kommande åren. Strangnas

Byggkranarna syns på flera håll. I Södra stadsskogen ska det byggas 400 bostäder, och i Brobyholm i Åkers Styckebruk är 350 till 500 nya bostäder på gång. I Norra staden vid Eldsund planeras det på sikt för en stad i staden – ett område som kan rymma 11 000 till 14 000 nya invånare, att jämföra med Strängnäs tätort som i dag har drygt 15 000 invånare, enligt lokala rapporter.

Det är imponerande siffror. Men bakom dem döljer sig ett praktiskt problem som sällan diskuteras i planhandlingarna.

Lägenheterna är moderna. Förråden är borta.

De nya bostäderna som nu byggs i Strängnäs är genomgående moderna, energieffektiva och genomtänkt planerade. Något de däremot ofta saknar är stora förvaringsutrymmen. Källare, rymliga förråd och separata garageplatser var länge en självklarhet i svenska bostäder, men i dag är de antingen borttagna för att pressa byggkostnader, eller inräknade som dyra tillval. Detta har gjort att förvaring och förråd i Strängnäs blir mer och mer en lyxvara.

Många av dem som visat intresse för de nya lägenheterna bor inte i Strängnäs i dag, utan är öppna för att flytta från Stockholm. Det är en grupp som ofta bor i villor eller stora lägenheter, och som tar med sig ett helt liv av prylar – cyklar, kajaker, skidutrustning, verktyg, barnvagnar, hobbygrejer – in i ett mer kompakt boende.

Klyftan mellan hur man bodde och hur man bor nu kan bli påtaglig från dag ett.

En nationell trend når Mälardalen

Problemet är inte unikt för Strängnäs. Regeringen gav i juni 2025 Boverket i uppdrag att se över och föreslå lättnader i kraven på fasta förråd i studentbostäder och särskilda boenden för äldre, med tanken att förvaring i stället ska kunna erbjudas efter efterfrågan. Det visar på en tydlig riktningsförändring: förrådet är inte längre en självklar del av bostaden.

I praktiken innebär det att allt fler hushåll behöver lösa sin förvaring på egen hand – antingen genom smarta inredningslösningar hemma, gemensamma utrymmen i fastigheten, eller externa alternativ utanför hemmet.

"Ingen tänker på det förrän flyttbilen är packad"

För den som just har tecknat kontrakt på en ny tvåa i Måsen eller en trea i Södra stadsskogen är frågorna om förvaringsutrymme ofta de sista som dyker upp – och de första som ställer till det på plats.

Strängnäs är en kommun som lockar med sina kvaliteter: närheten till Mälaren, den historiska stadskärnan, snabbtåget mot Stockholm. Strängnäs kombinerar småstadens trygghet och lugn med ett rikt kulturliv och promenadstråk. HSB Det är ett erbjudande som fungerar. Men att leva i en stad som växer snabbt innebär också att infrastrukturen kring det vardagliga livet, inklusive var man förvarar det som inte får plats i lägenheten, behöver hänga med.

Målet är att hälften av de nya invånarna ska bosätta sig i Strängnäs stad, enligt kommunens samhällsbyggnadsstrateg. Det är en ambition som kräver mer än nya husbyggen. Det kräver att hela vardagslogistiken fungerar, inklusive frågan i bakgrunden om var grejerna faktiskt ska stå.

 

Det här säger märkningen på snusdosan

Uppdaterad 15 mars, 2026, Publicerad 13 mars, 2026 – av Öfre Slotts Media

Två snusdosor kan se nästan likadana ut men ändå skilja sig åt på flera väsentliga punkter. Det gäller inte bara styrka utan också vilken typ av produkt det är, hur prillan är utformad och hur mycket dosan innehåller. Den som bara läser namnet riskerar därför att missa sådant som kan vara viktigt för valet. Just därför är texten på dosan värd några sekunders extra uppmärksamhet.

Var allt bättre förr?
Tidigare var det ofta enkelt att snabbt förstå vad en dosa snus innehöll. Det räckte att känna igen märket och se om det gällde lös eller portion. I dag finns det fler typer av produkter och mer information på dosorna. Därför räcker det inte alltid att titta på namnet om man vill förstå vilken sorts snus det handlar om.

Märkningen har blivit mer omfattande och olika uppgifter ligger ofta nära varandra. En del är produktnamn. Andra ord visar typ, styrka eller storlek. Det gör det svårare att snabbt se vad som faktiskt skiljer en dosa från en annan. För den som jämför flera alternativ blir det därför viktigare att läsa mer än bara det som presenteras med de största bokstäverna på locket.

Styrkan är inte alltid så lätt att uttyda
Styrkan är viktig för valet, men just den uppgiften är ofta svår att jämföra rakt av. På en dosa står det stark eller extra stark. På en annan syns en siffra. Ibland finns också pluppar som ska ge en snabb fingervisning. Problemet är att de här systemen inte alltid betyder samma sak från en produkt till en annan.

Olika tillverkare använder olika skalor och samma ord kan därför betyda olika. Det gäller också plupparna, som ser tydliga ut men inte alltid går att översätta direkt mellan olika märken. Den uppgift som oftast säger mest är mängden nikotin per portion, men den kan vara lätt att missa om den står i mindre stil. För den som vill förstå innehållet av nikotin bättre räcker det därför inte att bara läsa ett “styrkeord”.

Det spelar också roll hur siffran anges. På vissa dosor står nikotinhalten i mg per portion eller per påse, på andra i mg per gram. Det kan låta som en liten skillnad men jämförelsen blir svårare att göra om två märken inte räknar på samma sätt.

Vad mini och slim faktiskt säger
Ord som mini, slim, normal och large finns där av en anledning. När sortimentet breddades under slutet av 2000-talet och början av 2010-talet började fler portionsformat lyftas fram på dosorna. En del ville ha mindre och mer diskreta prillor medan andra föredrog smalare eller längre portioner.

I företagens beskrivningar lyftes just sådana egenskaper fram. Slim och lång beskrevs som smalare och mer diskreta och mini som ett mindre format. Det var alltså inte bara fråga om nya namn utan om en utveckling av produktens form. Det blev ett sätt att visa skillnader som annars inte alltid syns direkt på dosan.

Det är också därför de här beteckningarna är värda att läsa. De säger inget om smaken och inte heller om styrkan. De beskriver helt enkelt prillans storlek och form. Eftersom de ofta står nära produktnamnet är de lätta att läsa som en del av namnet. Ofta är det de här små orden som visar hur produkterna skiljer sig åt i praktiken.

Det lilla ordet som ändrar allt
En av de viktigaste uppgifterna på dosan är ofta den som syns minst, nämligen vilken typ av produkt det handlar om. Det kan vara lössnus, portionssnus eller vitt snus. Samtidigt är dosorna ofta märkta med smak, till exempel mint, citrus, bär eller lakrits, och det är inte sällan den uppgiften som syns tydligast först. Men benämningen på smaken säger mindre om vilken sorts produkt det faktiskt är. Just därför är raden om produkttyp viktig att läsa, även när smaken dominerar på locket.

Det finstilta säger mer än man tror
I det finstilta står ofta sådant som nikotinhalt i mg per portion eller mg per gram, antal portioner, nettovikt, vikt per prilla och vilka övriga ingredienser snuset innehåller. Där kan det också framgå tydligare vilken typ av produkt det handlar om. Det är uppgifter som sällan får den största platsen på dosan, men som ofta är avgörande vid jämförelsen mellan två alternativ.

Det är också här de små skillnaderna blir synliga. En dosa kan till exempel ha färre portioner än en annan trots att den ser lika stor ut. Det finstilta ska därför inte ses som enbart bara kompletterande information. Det är ofta där märkningen blir konkret.

Märkning för sortering och återvinning
På en del dosor finns det också symboler eller text om hur förpackningen ska sorteras när den är tom. Ofta handlar det om vilket material dosan är gjord av, till exempel plast eller papper. Sådan märkning finns redan i dag för att göra sorteringen lättare för konsumenten. Även den typen av uppgifter har alltså blivit en del av det som kan stå på dosan.

Från den 12 augusti 2028 skärps dessutom reglerna för denna typ av märkning, enligt EU:s nya regler för förpackningar. Bland annat ställs det krav på angivandet av andelen återvunnet material i plastförpackningar.