Målet med skräpplockardagarna är att skapa ett intresse och få människor att ta större ansvar för hållbar utveckling, berättar Josefin Krakowski, avfallsutredare på kommunen.
– Tanken är att ge större förståelse för sambandet mellan människa och natur och hur våra olika val i vardagen kan bidra positivt.
Att göra något praktiskt som att plocka skräp är en möjlighet att delta i samhället och påverka det positivt. Dessutom är det en del i arbetet för att uppnå målen i Agenda 2030 och kommunens egen kretslopps och avfallsplan. – Vi vill att människor ska få en förståelse för naturens olika kretslopp och hur människor och natur påverkar varandra. Allt som vi slänger på våra gator och i vår natur kommer i slutänden att hamna någonstans. Olika typer av skräp bryts ned olika snabbt och orsakar mer eller mindre skada. Något som har uppmärksammats som ett stort problem de senaste åren är mikroplaster.
Plast bryts ned väldigt långsamt. Det kan ta upp till hundratals år. Istället hamnar det ofta i våra vatten där de sönderdelas till mindre och mindre partiklar, så kallade mikro- eller nanoplaster. Att dessa partiklar finns i maten vi äter och vattnet vi dricker är enligt Livsmedelsverket ingen hälsofara.
Men det finns idag forskning som påvisat mikroplaster bland annat i människans blod och lungor och ”många forskare anser att mikroplast och den ännu mindre nanoplasten utgör en potentiell risk för människans hälsa då det fortfarande finns stora kunskapsluckor inom området.” Håll naturen rent
Naturvårdsverket klassar idag plasten som hamnar i våra vatten som ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven. Idag dör mer än en miljon fåglar världen över varje år på grund av plastskräp i haven. De har antingen ätit plast, trasslat in sig eller fastnat i plastskräp.
Ett stort nedskräpningsproblem är enligt Håll Sverige rent fimpar och prillor. Dessa kommer ofta att i slutänden förorena våra vatten där de bland annat hamnar genom att de spolas ned i avloppsbrunnar.
Av allt skräp vi slänger på gator och torg i Sverige är cirka 60 % fimpar. Fimpen är extra problematisk eftersom den förutom att filtret innehåller plast och bidrar till mikroplasterna, innehåller giftiga cancerframkallande ämnen som nikotin, arsenik och tungmetaller. Sedan 2021 kan man få 800 kronor i böter om man slänger en prilla eller fimp.
Skräpplockardagarna är speciellt inriktade på barn och unga och anordnas i samarbete med Håll Sverige rent. Många skolor och förskolor deltar. Håll Sverige rent anordnar också Håll Sverige rent dagen i september. Den vänder sig mer till allmänheten. Strängnäs kommun deltar sedan flera år i Skräpplockardagarna.
– Vi vill sprida budskapet att vi ansvarar tillsammans för naturen och att skräpplockningen bidrar till djupare förståelse för det. På det sättet är det förebyggande, säger Josefin.
Förra året var det cirka 790 000 i Sverige som deltog och plockade skräp under Skräpplockardagarna. Den vänder sig framför allt till yngre men vem som helst kan anmäla sig. Tanken från Håll Sverige rent är att de barn och unga som deltar kommer att få lära sig för livet om hur man kan ta ansvar och skydda vår natur.
Enligt Josefin är ett av de allvarligaste problemen i Strängnäs, liksom i resten av världen, att skräp hamnar i vattendrag och sjöar. Det förs ofta dit via dagvattenbrunnar. Dessutom sprids skräp genom blåsten och då kan de också bland annat hamna i vattnet där det så småningom bryts ned till mindre partiklar.
Skräpet utgör i sin tur alltså en fara både för vilda däggdjur, fåglar och tamdjur. De kan skada dem genom att de fastnar eller trasslar in sig i det. De kan också uppfatta till exempel plastskräp som föda.
Problemen är många och när man plockar skräp gör man en konkret insats för att förbättra miljön.
– Man städar ju också i stan, det är en konsekvens så det är positivt. Det är ett bra sätt att få förståelse för vårt gemensamma ansvar, säger Josefin Krakowski.
