Att säga att Gustav III älskade teatern är ingen överdrift. Den passionen gjorde att han både blivit en symbol för scenkonsten och främjat dess utveckling.
Rikssalen är nästan fullsatt. På Gripsholms slott har den här dagen samlats en stor skara åhörare för att lyssna på intendent Josefine Lindqvist och f.d. slottsuppsyningsman Jim Sjöberg. Sitt föredrag har de döpt till Från Preludium till Ridå – en odyssé med Jim och Josefine i Gustav III:s teatervärld.
Gustav III var under sitt liv verksam både som dramatiker, regissör, teaterdirektör och skådespelare.
Jim Sjöberg inleder dock med att ta loven av en myt som cirkulerade på Gustav III:s tid; att hans teaterintresse hindrade honom från att fullgöra sina plikter som regent.
– Gustav III blev anklagad för att försumma landet för teatern, men det var orättvist.
Inte heller förstörde han kyrkan som tidigare fanns i tornet för att låta bygga sin teater.
– Kyrkan, som då var i dåligt skick, revs 1738 enligt Karl Fredrik Ljungman och Gustav III föddes 1746, så det var inte hans fel.
Att han älskade teatern är däremot ingen myt och de teaterintresserade har mycket att tacka Gustav III för. En är den Kungliga dramatiska teatern på Nybroplan i Stockholm.
På Dramaten finns också passande nog Gustav III:s teater på Gripsholms slott avbildad. Teaterbesökaren som går en trappa upp till Dramatens vackra Marmorfoajé kan där se Gustaf Cederströms målning, där Gustav III lyckönskar skådespelerskan och hovsångerskan Elisabeth Olin på Gripsholmsteaterns scen.
Gustav III grundade Kungliga dramatiska teatern (KDT) år 1788, men teatern vid Nybroplan byggdes först 1908. Under Gustav III:s tid fick teatern sin första hemvist i den ombyggda Arsenalen (tidigare Palatset makalös) vid Kungsträdgården i Stockholm.
Innan dess hade Gustav III också låtit bygga Kungliga operan vid Gustav Adolfs torg.
Första teatern i Gripsholms slott var liten och intim, både åskådarplatser och scen byggdes i samma våningsplan i tornet.
– Det var Sofia Magdalena som i hemlighet lät bygga en liten scen för att överraska Gustav III som blev mycket glad, berättar Jim.
Till skillnad från den nuvarande teatern fanns här varken loger eller speciellt mycket teknik.
Scenen användes flitigt, men Gustav III ville ha något mer exklusivt. Därför gav han 1781 Erik Palmstedt i uppdrag att bygga en riktig teater på Gripsholms slott.
– Gustav III ville akut ha en teater på Gripsholm. Här spelades hutlöst mycket, ofta tre pjäser per kväll, berättar Josefine.
Genom intrikata lösningar lyckades Palmstedt med konststycket att bygga en fullt utrustad teater i tornet. För att gå i land med detta gjorde han en påbyggnad och fick på det sättet plats med både, scen, kulisser, auditorium, samt utrymme för skådespelarna bakom scen.
Dessutom rymdes maskineriet som gjorde att man kunde byta kulisserna, göra ljudeffekter, hissa ned skådespelarna från taket med mera.
Stilen blev nyklassicismens, tornets form gjorde det också naturligt att Palmstedt kunde låta sig inspireras av den romerska teatern.
Teatern på Gripsholms slott är unik för att den har stått orörd sedan man senast spelade teater där på Gustav III:s tid.
För att fortsatt bevara den till eftervärlden används den inte heller som teater, men de publika delarna är öppna för besökarna på slottet.
/Katrin Nilsson
